Trots att den internationella migrationen får klart mest uppmärksamhet är de folkförflyttningar som sker inom länder och regioner ett betydligt större fenomen, enligt den nya rapport som lanserades på måndagen av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.

Rapportförfattarna uppmanar berörda länder att arbeta för att de inhemska migranterna i så hög grad som möjligt ska kunna bidra till ländernas sociala och ekonomiska utveckling.

”Vi kan inte ignorera de utmaningar och kostnader som migrationen ger upphov till. Målet måste vara att migrationen blir något människor väljer, inte tvingas till, samtidigt som vi maximerar de positiva och minimerar de negativa konsekvenserna”, skriver FAO:s generaldirektör José Graziano da Silva i rapportens förord.

– Även om att migrationen medför många utmaningar, så representerar den också kärnan i ekonomisk, social och mänsklig utveckling, understryker rapportens huvudförfattare, ekonomen Andrea Cattaneo, för IPS.

Av alla människor i utvecklingsländer som flyttat från sina hem kommer åtta av tio från landsbygden. Även mellan olika utvecklingsländer är migrationen större än den som sker till rika länder och närmare 85 procent av världens alla flyktingar har fått skydd i utvecklingsländer.

Andrea Cattaneo säger att i låginkomstländer är det samtidigt fem gånger mer sannolikt att personer som flyttat inom länderna även beger sig utomlands, jämfört med dem som inte har flyttat från sina hemregioner.

Många migranter har tvingats ge sig av från sina hem, snarare än flyttat av fri vilja. En orsak är det ökande antalet långvariga kriser som drabbat många regioner, en annan är bristen på försörjningsmöjligheter på landsbygden.

I Kina har de växande inkomstklyftorna gjort att ett mycket stort antal människor övergett sina jordbruk för att i stället ge sig in till städerna. Mellan 1990 och 2015 ökade andelen av den kinesiska befolkningen som bor i städer mycket snabbt – från 26 till 56 procent av befolkningen.

Den snabba inflyttning till städerna som sker i många länder innebär samtidigt nya utmaningar i fråga om tillgången till resurser.

I vissa länder, däribland Thailand och Ghana, är bristen på infrastruktur och avsaknad av samhällsservice i form av skolor och vårdcentraler en viktig orsak till migrationen från landsbygden.

Enligt FAO belyser detta behovet av ökade investeringar på landsbygden, för att skapa förutsättningar för befolkningarna att leva ett gott liv. Samtidigt menar Andrea Cattaneo att det är viktigt att satsningarna är inriktade på rätt saker.

– Om rätt investeringar görs på landsbygden kan en del av migrationen hejdas, säger hon till IPS.

Enligt FAO handlar det om investeringar i sociala tjänster och i regional infrastruktur. Ett exempel är att bönder kan behöva förbättrade lagringsmöjligheter och kylrum, samt ges ökad tillgång till marknader. Sådana satsningar kan i sin tur skapa fler arbetstillfällen inom flera sektorer, vilket i sin tur kan locka fler att stanna i sina hemregioner i stället för att flytta in till de städer som i många fall redan är överbefolkade.

Andrea Cattaneo säger att klimatförändringens effekter även innebär att det behövs nya satsningar som är inriktade på att lösa lokala problem. Målet är att migrationen inte ska vara något som drivs fram av brist på ekonomiska möjligheter eller på grund av att människor lever under för svåra förhållanden.

– Migrationen ska vara ett fritt val, men om man ser till att det finns goda möjligheter där människor bor, så kan många välja att inte flytta. En del kan ändå vilja göra det, men då handlar det om en fungerande migration som genomförs som ett fritt val.

Migration uppges samtidigt vara en viktig komponent i arbetet för att minska orättvisor mellan människor, och över hela världen bidrar migranter till den ekonomiska utvecklingen.

– Vi fokuserar för mycket på utmaningarna utan att också se de möjligheter som migrationen för med sig. I grunden är människor en resurs för samhället, och om migranter blir produktiva så blir de värdehöjande för en värdnation, säger Andrea Cattaneo.

Som exempel nämner han Uganda, ett land som tagit emot ett mycket stort antal flyktingar på grund av konflikterna i Sydsudan och Kongo-Kinshasa. Landet har öppnat sina gränser och tagit emot närmare 1,4 miljoner människor som befinner sig på flykt. Detta har tagit stora resurser i anspråk, men Uganda har samtidigt tillåtit flyktingarna att arbeta, gå i skolan och erbjudit dem sjukvård. Varje flyktingfamilj har dessutom fått en liten bit mark att bruka.

– Detta är ett land som har sett bortom utmaningarna för att också se möjligheterna, och de har sett till att dessa människor blivit en produktiv del av samhället, säger Andrea Cattaneo.