DEBATT • ”Våra liv glider mot sitt slut den dagen vi tiger om det som är viktigt”, sa en gång Martin Luther King. Enligt The Atomic Bulletin of Scientists som grundades 1947 av vetenskapsmän som utvecklat den första atombomben finns det ett antal faktorer som är avgörande för mänsklighetens överlevnad. Av dessa är de primära kärnvapen […]
DEBATT • ”Våra liv glider mot sitt slut den dagen vi tiger om det som är viktigt”, sa en gång Martin Luther King. Enligt The Atomic Bulletin of Scientists som grundades 1947 av vetenskapsmän som utvecklat den första atombomben finns det ett antal faktorer som är avgörande för mänsklighetens överlevnad. Av dessa är de primära kärnvapen och, sedan början av 2000-talet, även miljöförändringar. På Bulletinens allra första framsida fanns en stiliserad klocka som fick namnet Domedagsklockan. Midnatt motsvarar domedagen – den dagen mänskligheten utplånas. Klocksymbolen har sedan dess prytt varenda nummers framsida.
Genom åren har man kunnat följa hur visarna flyttas fram och tillbaka beroende på den aktuell bedömningen av världsläget. I år flyttades klockans visare fram till 2 minuter i midnatt. Bara en gång tidigare har visarna stått så nära avgrunden. Det var 1953, det år USA och Sovjetunionen började testa vätebomber.
I dag finns det närmare 15 000 kärnvapen i världen. Cirka 90 procent av dessa finns hos USA och Sovjetunionen. 1 800 av dessa kan avfyras några få minuter efter att ett hot registrerats. Genom att trycka på en knapp kan de som har kärnvapen förinta allt mänskligt liv. Även om makthavarna skulle hålla fingrarna i styr kan en kärnvapenkatastrof utlösas av misstag, ett tekniskt fel, en terroristattack eller av en hackare. Så länge kärnvapen finns kommer de förr eller senare att användas. Kärnvapen är det Frankensteins monster människan har skapat men över vilket vi inte längre har kontroll.
1968 skrevs ett juridiskt bindande avtal mellan kärnvapenländerna som då var fem till antalet. Det hette ickespridningsavtalet och är fortfarande det viktigaste kärnvapenavtal som finns. De som undertecknade förpliktigade sig att förhindra spridning, att använda kärnenergikunskapen till fredliga ändamål, att nedrusta sina kärnvapen samt att verka för ett totalt förbud av kärnvapen. 1996 bekräftade Internationella domstolen i Haag parternas skyldighet att arbeta fram ett avtalsförbud. Till dags datum har inget hänt. Tvärtom. En modernisering av de existerande kärnvapenarsenalerna pågår för fullt.
Det talas allt mer öppet om att kärnvapen inte bara ska användas defensivt utan även offensivt. Att slå till först blir ett alltmer accepterat koncept. Man har också lanserat det som kallas taktiska kärnvapen. Små smarta bomber som ska kunna användas på slagfälten. Deras sprängkraft motsvarar ungefär sprängkrafterna i bomberna som fälldes över Hiroshima och Nagasaki. Kärnvapen finns och de frodas.
Och vad har detta med Martin Luther Kings inledande citat att göra? Om vi håller tyst om det vi vet om kärnvapen, så kommer bokstavligen våra liv att glida mot sitt slut. Så länge kärnvapen finns så kommer de en dag att användas. I dag behöver vi inte tiga. I fjol röstade 122 av världens länder i FN för en konvention för ett förbud mot kärnvapen. Konventionen ligger nu på Sveriges bord. Beslutsfattarna tvekar alltmer öppet om att stå bakom den. Det är alltså vi som måste låta dem veta det vi vet: att kärnvapen aldrig kan vinna ett krig. Kärnvapen kan aldrig skapa säkerhet eller bygga fred.
Kärnvapen kan bara föröda planeten. Sverige måste stödja konventionen för ett förbud mot kärnvapen. Något alternativ för vår framtid finns inte.