Tack för en intressant artikel!Men jag finner den en smula ensidig. Klimatförändringar är för det första inte det enda hotet mot den framtida kaffeförsörjningen. Ett annat hot är den höga medelåldern hos odlarna som ofta ligger väl över 50 år. Deras söner och döttrar vill inte fortsätta eftersom det är ett hårt och slitsamt arbete som är mycket dåligt betalt. De vill hellre utbilda sig och flytta till städer.Jag kanske ska berätta att jag är aktiv i Fair Trade-rörelsen och har besökt kaffeproducenter i både Costa Rica och Kenya.

Du har alldeles rätt i att Fairtrade-märkningen inte når de allra fattigaste. Men Ndongo Syllas kritik faller lite platt eftersom orsaken till koncentrationen av FT-märkt kaffe till Latinamerika beror på märkningens historia som började i Mexico med missionären och kaffeodlaren Fransisco van der Hoff. Eftersom man där varit igång sedan tidigt 1980-tal har man helt enkelt nått ut till fler. Din artikel hade, enligt min mening, vunnit på om du också hade tagit kontakt med Fairtrade International som står för märkningen och fått deras kommentarer. De arbetar också för att hjälpa odlarna att klara sig trots ett förändrat klimat. Och att bekämpa kafferosten som är ett mycket stort problem.

Sedan är det ju så att Fair Trade-rörelsen består av ytterligare en gren. Isärskrivet brukar vi mena den äldre världsbutiksrörelsen som brukar skryta med att vi faktiskt når de allra fattigaste och mest marginaliserade producenterna. Har tyvärr inget säkert exempel på någon kaffeproducent, men Afri-kaffet från Tanzania kan vara ett där de allra fattigaste nås. Det borde undersökas. Eguale från Sackeus lanserade också för inte så länge sedan ett kaffe från ett kvinnokooperativ i Peru. Det första i sitt slag.

Visst har du och Sylla rätt i att producenternas fattigdom är ett bra marknadsföringsargument. Och vad är det för fel med det? Ännu fler borde välja Fairtrade-kaffe om de visste hur lite odlarna i själva verket får för sitt hårda slit! Fair Trade eller Fairtrade är nog inte lösningen på kaffekrisen, men det ger i alla fall de odlarna som är anslutna ett bättre liv! För mig är det gott så!

Visst är det som Anders Hjorth påpekar viktigt att understryka och belysa fair trade-industrins gärning och folkbildningstradition i hållbarhet och rättvisa. Ekologiskt fair trade-kaffe intresserar allt fler världen över och därför är det även viktigt att belysa de frågetecken som väckts kring industrin, däribland Ndongo Syllas bok och artiklar på temat, och en kritik som belyser de facto att även politik, ekonomisk vinning och maktspel råder inom fair trade-branschen. Att alla läsare inte kan få exakt det de vill ha i varje enskild artikel är något  skribenten bara kan beklaga, men som tur är finns det många plattformar att kritisera, lyfta eller ifrågasätta reportrars jobb i – och Anders Hjorths inlägg är ett kvitto på att kaffefrågan förtjänar större medial uppmärksamhet än den i nuläget får.

Klas Lundström