Mängden hushållssopor ökar igen, efter en nedgång i början av 2010-talet. I fjol slängde vi 473 kilo per person, mot 467 kilo året före. Sopor som bidrar till växthuseffekten – och som till stor del består av matrester.
SVERIGE En fjärdedel av landets kommuner saknar system för utsortering av matavfall. Och även i kommuner som har det slarvas det från hushållens sida.
– Det är en beteendefråga. Många kommuner försöker men trots det är det i många fall nästan en tredjedel av soppåsen som innehåller matavfall, trots att det finns sorteringsmöjligheter, säger Jenny Westin på Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering.
"Realistiskt mål"
Alla kommuner ska senast 2021 ha system för utsortering av matavfallet, har regeringen bestämt. Avfall Sverige har tagit fram ett mål för kommunerna om att mängden hushållssopor ska minska med 25 procent mellan 2015 och 2025.
– Det är ingen omöjlighet utan ett realistiskt mål som kan nås genom att minska matsvinnet och sortera ut förpackningar från mängden. Regeringen har också tagit fram nya förordningar som gör att förpacknings- och tidningsinsamlingar ska bli mer hushållsnära så det ska bli enklare, säger Jenny Westin.
Hushållen står för den största delen av allt matavfall, nästan tre fjärdelar under 2016, rapporterar tidningen Hem och Hyra som hänvisar till SCB.
Konjunkturen påverkar
Mängden sopor avspeglar konjunkturen – vid högkonjunktur konsumerar vi mer, och slänger mer, enligt Avfall Sverige.
I kommuner som komposterar mycket och är bra på att sortera ut förpackningar är mängden lägre. Andelen turister påverkar också, men siffrorna är inte entydiga. I turistmagneten Stockholm till exempel var avfallsmängden per person under genomsnittet i fjol.
– Har man tillgång till sopsorteringsstationer i närheten, eller sorterar hemma, brukar man bli bättre på det, säger Jenny Westin.
