KAMBODJA Nästan 40 år efter det att Röda khmerernas skräckvälde upphörde har en viktig milstolpe nåtts i det rättsliga efterspelet. Den FN-stödda Kambodjatribunalen ECCC anser att folkmordsbrott begicks mot etniska vietnameser och det muslimska chamfolket, enligt domaren Nil Nonn enligt nyhetsbyrån AFP.

De två dömda är 87-årige Khieu Samphan, landets formelle statschef under Röda khmerernas styre, samt 92-årige Nuon Chea, känd som ”broder nummer två” och den kambodjanske diktatorn Pol Pots närmsta man.

Tidigare dömda

Det är första gången som ledare för Röda khmererna döms för folkmordsbrott. De båda männen dömdes dock redan 2014 till livstids fängelse för brott mot mänskligheten.

Domstolen ECCC (Extraordinary Chambers in the Courts of Cambodia) bildades i samarbete mellan FN och Kambodjas regering och har i uppdrag att ställa Röda khmerernas ledare inför rätta för de brott som begicks i dåvarande Demokratiska Kampuchea.

– Utslaget är ECCC:s motsvarighet till Nürnbergdomarna och är därför av stor betydelse för Kambodja, säger FN:s expert David Scheffer till AFP och syftar på rättegången mot högt uppsatta nazister efter andra världskriget.

Svårare komma undan

Domarna är ett viktigt steg mot rättvisa för Röda khmerernas offer, enligt Brittis Edman, policychef på människorättsorganisationen Amnesty International i Sverige och tidigare Kambodjautredare.

– Det är också en viktig signal till de överlevande ledarna. Det visar att det blir svårare att komma undan, säger hon till TT.

Edman lyfter fram det historiska i att de båda fälls för folkmord, något som inte tidigare har skett när de ansvariga för Röda khmerernas brott ställts till svars. Det innebär en viktig upprättelse för kambodjaner av vietnamesiskt ursprung och den muslimska minoriteten cham.

– Dessa grupper drabbades hårt av khmerernas styre.

Mellan 1,7 miljoner och två miljoner människor miste livet 1975–1979, mördade eller märkta av svält och svåra umbäranden. Regimen dödade också alla som ansågs vara fiender: intellektuella, minoriteter samt tidigare ledare och deras familjer.

Ingen politisk vilja

Lång tid har förflutit sedan dess och många av de högst ansvariga finns inte längre i livet. Den högste ledaren Pol Pot dog 1998, utan att ha hunnit dömas. Men fortfarande pågår arbetet med att ställa fler till svars, även om det blir svårare ju längre ned i hierarkin man kommer. Dessutom saknas politisk vilja.

Premiärminister Hun Sen har sagt att han inte vill se fler rättegångar, med vaga hänvisningar till att det skulle hota stabiliteten i Kambodja. Det faktum att processerna har pågått under så lång tid har också gjort det svårt att hålla uppe intresset.

– Men man ska ändå inte underskatta betydelsen av de här domarna. Min bild är att kambodjanerna vill ha klarhet i vad som har hänt, säger Edman.