ARGENTINA Det hela började för över 20 år sedan då en grupp kvinnor började träffas för att diskutera urfolkens gemensamma minnen. Fram växte radiostationen La Voz Indígena, som betyder Urfolkens röst.

– Till en början frågade ledarna oss varför vi inte stannade hemma och tog hand om barn och barnbarn, säger Felisa Mendoza, som tillhör guaranifolket, till IPS.

I dag är istället radiostationen mycket viktig för dessa män, påpekar hon. Redaktionen är belägen i ett tvåvåningshus precis bredvid busscentralen i Tartagal, en stad med runt 80 000 invånare som ligger fem mil från gränsen till Bolivia.

Staden grundades för mindre än hundra år sedan och Tartagals uppgång och nedgång hänger samman med de gas- och oljefyndigheter som gjorts i dess närhet. Runt staden bor sju olika ursprungsbefolkningar, som under decenniernas gång har tvingats överge sina gamla marker för att ge plats för oljeutvinning, timmerindustri, boskapsskötsel och städernas tillväxt. På senare tid har det främst varit jordbrukets utbredning som påverkat ursprungsfolken.

Aída Valdez, som sitter i den kvinnogrupp som leder radiostationens arbete, har en t-shirt på sig vars tryck påminner om den ständiga kampen om mark. Budskapet är: ”Nej till vräkningar av urfolk”. Hon bor i Yariguarenda, ett guarani-samhälle som ligger 13 kilometer från Tartagal, där invånarna för närvarande är indragna i en juridisk process om en del av sin mark.

Historien om de umbäranden som drabbat urfolken i närheten av Tartagal har berättats på både wichi och spanska av radiokanalen genom en 13 timmar lång radioteater.

Enligt den senaste argentinska folkräkningen tillhör knappt en miljon av Argentinas befolkning ursprungsbefolkningarna, som är uppdelade i 31 olika grupper. Här i provinsen Salta är dock andelen högre än det nationella genomsnittet, och dryga sex procent av befolkningen uppger själva att de härstammar från någon av ursprungsfolken.

Även om den argentinska författningen sedan länge slår fast att urfolken har rätt till sina marker är det knappast en rättighet som alltid respekteras. Och markfrågan är ett av de ämnen som ofta lyfts fram i de dagliga sändningarna från La Voz Indígena.

Andra frågor som får stor plats berör försvaret av urfolkens kultur och språk, men också kvinnors rättigheter. María Miranda som arbetar vid radiostationen säger att det är mycket viktigt att ge minoritetsgrupperna en röst.

– Detta eftersom många från ursprungsbefolkningarna i dag förnekar sitt ursprung eftersom de utsatts för diskriminering. Barnen känner inte längre till sina förfäders historia och vi arbetar för att detta inte ska gå förlorat.

Radiostationen har för närvarande tre kvinnliga chefer som alla kommer från olika ursprungsbefolkningar. Sändningarna finansieras av bidrag och donationer från lyssnarna.

Sändningarna började år 2000, och sex år senare lyckades man genom ett statligt program bygga ett eget radiohus och lansera kanalen La Voz Indígena, som sänt sina program sedan dess.