GRÖNLAND Social misär, bristande livsvillkor och ensamhet lyfts fram som primära orsaker till att Grönland fortsätter att toppa självmordsstatistiken när det gäller antalet självförvållade dödsfall per 100 000 invånare mellan 1985 och 2017, enligt Världshälsoorganisationen WHO.

Mellan 2013 och 2017 uppvisar Grönland en snittlig självmordsratio på 75,1 per 100 000 invånare, en siffra som kraftigt överstiger tvåan på WHO:s lista, Litauen: 31,9 per 100 000 invånare. På den föga glädjespridande tio-i-topplistan syns Guyana, Sydkorea, Kazakstan, Slovenien, Sri Lanka, Ungern, Ukraina och Lettland. Sverige återfinns på plats 38, baserad på siffror från 2012, och 12 per 100 000 invånare.

2012 tog Danmark tillsammans med det autonoma grönländska styret tag i problemet och inrättade bland annat ett telefonnummer dit människor som gick i självmordstankar kunde ringa för rådgivning och stöd. Ett initiativ som inte räcker på långa vägar, enligt Henrik L Hansen, chefsläkare för den grönländska regeringen, särskilt inte på lång sikt:

– Man måste förbättra livsvillkoren för barn och unga, säger han till Kristeligt Dagblad.

Rotlös modernisering

Den snabba moderniseringen av Grönland där inuiter gått från seminomader som livnär sig på jakt till hyresgäster som har svårt att hitta jobb har tärt på den inuitiska kulturen och självbilden och gjort många rotlösa. Många lever med en destruktiv avsaknad av syfte och mening, enligt den grönländske sociologen Steven Arnfjord.

– Vi tvingas tackla konsekvenserna av politiken som fördes under 1970- och 80-talet, säger han till amerikanska National Public Radio.

Vad han talar om är nedmonteringen av den inuitiska kulturen. I Arktis i allmänhet, men på Grönland i synnerhet. Från en generation till en annan har särskilt unga män förlorat sin plats i familjen, samhället, världen: från fiskare och jägare till – framför allt visar statistiken – arbetslösa.

Först städer, sedan landsbygd

Bland unga män är självmordsstatistiken – och självmordsförsöken – många. Och särskilt oroande är de snöbollseffekter som ett enskilt självmord lett till och som fått många, däribland hälsoforskarna Kue Young och Peter Bjerregaard, att tala om utbredande ”självmordsepidemier” på Grönland.

”På Grönland ser vi ett regionalt mönster som först visade sig i huvudstaden Nuuk, med en peak under 1980-talet. I andra städer har självmordsstatistiken peakat på 1990-talet och ökade sedermera i byar efter millennieskiftet.

Mönstret indikerar tydligt på ett samband mellan samhällsutvecklingen och självmord”, skriver Young och Bjerregaard i boken Health Transitions in Arctic Populations från 2008.

Varje år uppskattar WHO att uppemot 800 000 människor världen över ändar sitt liv för egen hand. Bakom den siffran döljer sig ännu fler självmordsförsök och otaliga fall av självmordstankar och brist på levnadsvilja. Särskilt ursprungsfolk uppvisar höga placeringar i den dystra statistiken.

En kall värld i förändring

Ett forskarteam vid University of Ottawas fakultet för forskning kring medicin, folkhälsa och epidemiologi understryker i en studie publicerad i BMC Medicine i augusti tidigare i år att ursprungsfolk på många håll uppvisar 20 gånger så höga självmordssiffror som den övriga befolkningen.

I Arktis, där den globala uppvärmningen märks allra tydligast, får ursprungsfolk i USA, Ryssland, Norden och Kanada allt svårare att överleva på rennäring, småskaligt fiske och jakt samtidigt som samma regering som ska skydda och säkra deras intressen och överlevnad flyttar fram sina positioner på gruv- och energifronten.

Särskilt iögonfallande blir den höga självmordsstatistiken i dessa länder med tanke på att de flesta tillhör de rikaste och mest demokratiska staterna i världen. Men i Kanada skiljer sig hälsoförhållandena bland landets ursprungsfolk så mycket att forskare påminner makthavare om vikten av att bättre inkorporera ursprungsfolkens kultur och läkekonst i utbildningar av bland annat medicin och socialt arbete.

Bättre hälsoinsatser

Något som framför allt efterfrågas är ordentliga satsningar på evidensbaserade självmordsförebyggande behandlingsstrategier. Att behandla personer med mörka och depressiva tankar i sin hemmiljö kan ibland vara avgörande, menar ett hälsoforskningslag från University of Ottawa:

”Att flyga patienter med självmordstankar eller med självmordsförsök i bagaget från avlägsna samhällen till avlägsna vårdcentral för korta behandlingar är ingen långsiktig lösning. Hälsoforskning bör rotas kulturellt och säkra etiska riktlinjer för att nära bättre samarbete med enskilda ursprungsfolk”, skrev de i medicintidskriften UOJM i november 2016.