UKRAINA/RYSSLAND Söndagens angrepp vid Kertjsundet, som förbinder Azovska sjön med Svarta havet, följer på en rysk militär upptrappning i området de senaste månaderna. Ryssland har sedan sensommaren stationerat fler örlogsfartyg vid sjöfartsleden och aggressionerna mot ukrainska handelsbåtar har ökat.

Prövar ekonomin

Skälet till varför det smala sundet har blivit det senaste konfliktområdet mellan grannländerna beror på att Azovska sjön huserar några av Ukrainas största städer. Fiskenäringen är framträdande i viken och stora delar av Ukrainas import och export passerar där.

– Att blockera Kertjsundet får direkta konsekvenser för handeln och skadar investeringsklimatet i Ukraina, säger Martin Kragh, Rysslandsexpert vid Utrikespolitiska institutet.

Så resonerar även Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut.

– Det här är ett sätt för Ryssland att upprätthålla trycket mot Ukraina. Man vill begränsa Ukrainas möjligheter att fatta självständiga beslut, säger Norberg.

Styrkedemonstration?

– Det ryska agerandet vid Kertjssundet kan även ses som en styrkedemonstration riktad mot militäralliansen Nato.

Det kan inte avskrivas, Ryssland har förklarat alliansen som sin huvudsakliga motståndare. På så sätt sker allting i förhållande till den relationen, säger Martin Kragh.

Angreppen mot de ukrainska fartygen skulle även kunna vara en avledningsmanöver riktat mot den ryska befolkningen, men det är svårt att leda i bevis, enligt Kragh. President Vladimir Putin genomförde nyligen en mycket impopulär pensionsreform på hemmaplan. Men att som tidigare höja konflikttemperaturen för att förbättra de egna opinionssiffrorna tror inte Kragh fungerar i det här fallet.

– Den här eskaleringen är inte alls tillräcklig för det ändamålet. Mycket riktigt så ökade Putins popularitet i och med Krimannekteringen, men Krim är svårt att upprepa utan stora och smärtsamma förluster.

Motsägelsefull president

En annan president som dras med svikande popularitet inför kommande val är Ukrainas Petro Porosjenko. Hans beslut om att försöka införa undantagstillstånd kopplat till situationen vid Kertjsundet står i kontrast mot den tidigare linjen om att hålla nere konfliktnivån. Besynnerligt, anser Kragh.

– Det blir motsägelsefullt. Om han inte vill se en eskalering, varför ska Ukraina i sådana fall mobilisera landet militärt genom ett undantagstillstånd?

Om utspelen kring angreppen vid Kertjsundet skulle vara ett knep för att bättra på populariteten skulle president Porosjenko dessutom bli straffad av allmänheten, säger Kragh.

– Det finns ett aktivt civilsamhälle som skulle protestera mot den här typen av inskränkningar. Jag hoppas verkligen inte han vidtar undantagstillstånd för en sådan anledning, det skulle vara ett slag mot demokratin i Ukraina.