I maj ska val hållas i Irak och regeringen uppmanar internflyktingarna i landet att återvända hem. Efter att terrorsekten IS besegrades i december förra året har säkerhetsläget förbättrats i landet, men många internflyktingar ser trots det ingen möjlighet att lämna flyktinglägren och resa hem. IRAK • För medan cirka två miljoner flyktingar har återvänt är […]
I maj ska val hållas i Irak och regeringen uppmanar internflyktingarna i landet att återvända hem. Efter att terrorsekten IS besegrades i december förra året har säkerhetsläget förbättrats i landet, men många internflyktingar ser trots det ingen möjlighet att lämna flyktinglägren och resa hem.
IRAK • För medan cirka två miljoner flyktingar har återvänt är omkring tre miljoner fortfarande på flykt. Det var i januari 2014 som IS började ta över stora områden i Irak vilket har lett till en humanitär katastrof. Och redan innan kriget mot IS fanns ett stort antal internflyktingar, varav många fortfarande bor i läger.
Valen skulle egentligen ha hållits i september 2017 men sköts fram sex månader på grund av inbördeskriget. Flera parter, bland dem Iraks största sunnitiska politiska allians, har krävt att valet ska skjutas fram ytterligare sex månader för att alla flyktingar ska hinna hem, men den begäran har avslagits av landets högsta domstol.
Nästan nio miljoner irakier är beroende av humanitär hjälp. Av dessa saknar cirka fem miljoner rent dricksvatten, uppger Världshälsoorganisationen WHO.
– Människor uppmanas att återvända till sin hembygd före valen i maj men det är svårt. Minst en av fem flyktingar som har lämnat flyktinglägret Kilo 18 i provinsen Anbar sedan december har kommit tillbaka, säger, säger Melany Markham, mediakoordinator på Norska flyktingrådet.
– I vissa fall har de känt sig otrygga, i andra har de kommit tillbaka eftersom deras hem varit förstörda eller ockuperade av andra.
Hon förklarar att många flyktingar är rädda för sekteristiskt våld och för att anklagas för att ha haft samröre med IS. Andra oroar sig för odetonerade minor.
Och en liknande situation råder i lägren utanför Mosul. Många försöker lämna lägren, men tvingas tillbaka. Situationen för flyktingarna i norra Irak försvåras av den spända relationen mellan regeringen i Bagdad och den regionala regeringen i irakiska Kurdistan. Relationen försämrades drastiskt efter att en folkomröstning om självständighet hölls i irakiska Kurdistan i september då 93 procent av de som röstade lade sin röst på självständighet. Som en reaktion på omröstningen stängde den irakiska centralregeringen Erbils internationella flygplats, tog kontrollen över omtvistade områden – bland annat oljestaden Kirkuk – och stängde gränserna mot grannländerna.
Och den tredje april offentliggjorde regeringen landets federala budget för 2018 som bland annat innebär en minskning av den del som går till de kurdiska regionerna från 17 till 12 procent. Budgetnedskärningen kommer att påverka områdena runt Erbil och Mosul, där IS har orsakat enorm förstörelse och där många invånare befinner sig på flykt.
Det riskerar att försvåra återuppbyggnaden i områden som återtagits från IS och gör det svårare för människor att återvända. Omkring 30 miljoner dollar utlovades nyligen till återuppbyggnaden av infrastrukturen vid en givarkonferens i Kuwait. Det ska jämföras med att exempelvis Världsbanken uppskattar att konflikten har lett till skador för omkring 88 miljoner dollar.
