Rymdsonden Voyager 2 har upprepat vad systersonden Voyager 1 blev först med för sex år sedan: Att lyckas träda in i den interstellära rymden. RYMDEN Sonderna startade från jorden 1977. Efter i mycket grova mått 1,8 miljarder mil nådde Voyager 1 solsystemets yttre gräns 2012. Den kallas heliopausen och där slutar heliosfären, det område runt […]
Rymdsonden Voyager 2 har upprepat vad systersonden Voyager 1 blev först med för sex år sedan: Att lyckas träda in i den interstellära rymden.
RYMDEN Sonderna startade från jorden 1977. Efter i mycket grova mått 1,8 miljarder mil nådde Voyager 1 solsystemets yttre gräns 2012. Den kallas heliopausen och där slutar heliosfären, det område runt solen som påverkas av solvinden och solens magnetfält.
Voyager 2 gjorde om bedriften den 5 november, meddelade den amerikanska rymdstyrelsen Nasa på måndagen.
Det här är återigen en mycket spännande tidpunkt under Voyagers hittills 41-åriga resa med utforskning av planeter och heliosfären samt nu inträdet i den interstellära rymden, säger projektforskaren Ed Stone vid California Institute of Technology.
Sonderna konstruerades för att fungera i fem år och primärt studera de gigantiska gasplaneterna Jupiter och Saturnus. Men deras vägran att koppla ner har även ökat forskarnas förståelse för solsystemets yttersta planeter Uranus och Neptunus.
De envisa sonderna har på olika vis styrts om för att utforska solsystemets yttersta gräns. Nasa hoppas på fortsatta leveranser av rymddata in på 2020-talet.
Nu har två föremål skapade av människan tagit skuttet in i rymden mellan stjärnorna. Ombord på de oförtrutet färdande sonderna finns guldpläterade skivor lagrade med information om livet och kulturen på jorden, till exempel foton, skriftliga meddelanden, musik och inspelningar av bland annat vågor, vind och valsång. Bland de musikaliska bidragen finns verk av Bach, Beethoven och Mozart men också aboriginsk sång och ”Johnny B. Goode” med Chuck Berry. Allt till fromma för eventuell upptäckt av intelligenta varelser.
TT-Reuters