Klimatmötet i Katowice slutade med fastställandet av ett regelverk för Parisavtalet. I samband med mötet underströk FN-företrädare att klimatförändringarna redan utgör ett hot när det gäller människors tillgång på mat. KLIMAT Sedan 1990-talet har antalet naturkatastrofer i form av torkor, orkaner och översvämningar fördubblats, enligt Gernot Laganda, som är chef för programmet för klimatkatastrofer vid […]
Klimatmötet i Katowice slutade med fastställandet av ett regelverk för Parisavtalet. I samband med mötet underströk FN-företrädare att klimatförändringarna redan utgör ett hot när det gäller människors tillgång på mat.
KLIMAT Sedan 1990-talet har antalet naturkatastrofer i form av torkor, orkaner och översvämningar fördubblats, enligt Gernot Laganda, som är chef för programmet för klimatkatastrofer vid FN:s livsmedelsprogram, WFP. I samband med klimatmötet i Polen sade han till IPS att detta i sin tur har lett till att allt fler människor är i behov av nödbistånd i form av mat och andra förnödenheter. Detta samtidigt som antalet som lider brist på mat i världen har börjat öka igen.
FN beräknar att antalet hungrande under fjolåret uppgick till över 820 miljoner, vilket kan jämföras med de 804 miljoner som beräknades leva i samma situation föregående år. Gernot Laganda säger att mycket tyvärr talar för att den negativa trenden fortsätter.
– Om vi ser en framtid där världen är två grader varmare så kommer det att betyda att vi kommer att ha över en miljard människor som riskerar att gå hungriga, säger han.
Enligt Gernot Laganda påverkas människors tillgång på mat på flera sätt av klimatförändringarna. Jordbruken drabbas, allt ifrån själva produktionen till lagringen och transporterna av grödor.
– Den andra stora frågan är att extrema väderfenomen leder till att människor faller tillbaka i fattigdom, vilket drabbar 28 miljoner människor varje år. Det innebär att oavsett hur stora framsteg vi gör i förhållande till målsättningen att utrota hungern till 2030, så halkar vi tillbaka.
Han påpekar att säkerställandet av människors markrättigheter är en viktig fråga i arbetet för att skapa ett hållbart jordbruk. Gernot Laganda säger att många utvecklingssatsningar misslyckats eftersom man inte har lagt tillräckligt stor vikt vid frågan om markrättigheter. Markfrågan har även starka kopplingar till jämställdhetsarbetet – eftersom kvinnor i betydligt lägre utsträckning än män äger den mark som de brukar.
Vid klimatmötet i Katowice stod genomförandet av Parisavtalet i centrum, med dess mål om att hålla nere den globala temperaturökningen till under två grader Celsius. Gernot Laganda säger dock att en viktig sak ofta glöms i de globala diskussionerna om temperaturer:
– Många länder, särskilt i Afrika, upplever redan en temperaturökning på två grader Celsius. Många afrikanska länder lever alltså redan i den framtid som vi kollektivt försöker undvika.
Enligt Gernot Laganda visar statistik från de senaste tio åren att 22 miljoner människor årligen, i genomsnitt, tvingas bort från sina hem på grund av extrema klimatfenomen.
– Det handlar om en påtvingad migration på grund av klimatrelaterade katastrofer, som även kan förvärra lokala konflikter mellan exempelvis bönder och herdar, eller mellan länder som delar gemensamma flodområden.Gernot Laganda säger att de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna är jordbrukssamhällen. Afrika är en kontinent där jordbruket är mycket viktigt för ekonomin i många länder.
– Det gör dessa ekonomier mycket sårbara eftersom jordbruket är beroende av klimatkänsliga resurser. Fattiga länder som är mycket beroende av naturresurser drabbas värst.