KONSPIRATIONER Från att ha varit en marginell företeelse sprids numera konspirationsteorier via internet och sociala medier till bredare kretsar.

– Det finns opinionsundersökningar som visar att en tiondel av svenskarna tror att ett hemligt sällskap styr världen. Och ännu fler tror att medier mörkar sanningen, säger Werne.

Tron på konspirationsteorier kan få allvarliga konsekvenser. Idéer om att vacciner skulle vara farliga i stället för att skydda oss mot sjukdomar kan leda till att föräldrar inte vaccinerar sina barn. Och muslimer kan komma att attackeras, diskrimineras och förföljas om konspirationstanken att muslimer invaderar Europa med ambitionen att ta över samhället får fäste.

Rädsla kan vara drivande

Rädslor tycks öppna slussarna till människors mottaglighet för det som faktiskt inte är sant och rasera det som vetenskapen byggt upp.

– Konspirationsteorier uppstår kring stora händelser där människor chockas och tryggheten försvinner. Rädsla och misstro är primära drivkrafter där folk söker andra och större förklaringar än de som politiker, medier eller vetenskapen presenterar, säger Kent Werne, journalist och författare som skrivit en bok om just konspirationsteorier.

Oftast handlar konspirationsteorierna om att en stor makt på något sätt är inblandad, att judar styr hela den globala ekonomin eller att medier och politiker tillsammans förtiger ”den riktiga sanningen”. Enligt Kent Werne är spridarna av konspirationsteorier själva övertygade om att de är sanna. Att just de har hittat den dolda informationen som skapar ordning på den tillvaro som enligt dem är satt i upplösning får personerna att känna sig unika – och viktiga.

– Sedan finns det även de som medvetet sprider lögner för att vilseleda och manipulera. Som till exempel USA:s president Donald Trump och Ungerns premiärminister Victor Orbán som gör det för att svartmåla oppositionen och kritiska medier och skönmåla sin egen politik.

Utbildning viktigt

Undersökningar visar på att hög utbildning minskar människors benägenhet att tro på konspirationsteorier, enligt Werne. Orsaken är att högutbildade har lärt sig analytiskt tänkande och att nagelfara påståenden som inte har en vetenskaplig grund. Men sambandet är relativt svagt. Hög inkomst eller ärvt kapital tycks inte påverka benägenheten att tro på konspirationsteorier.

Däremot verkar det finnas ett samband mellan starkt religiösa och tro på konspirationsteorier.

– Undersökningar visar att kristna fundamentalister i USA är de mest konspirationstroende i landet. Är man öppen för att det pågår en kamp mellan Gud och djävulen så är man också mer öppen för att det pågår en kamp mellan goda och onda mänskliga krafter, hävdar Werne.

– Att det finns dolda sanningar bakom vår verklighet.

Börja i skolan

Att motverka konspirationsteorier handlar enligt Werne delvis om att motverka de samhällsfenomen som göder dem. Men också om att i skolan diskutera konspirationsteorier och falsk information så att elever på ett tidigt stadium får lära sig att känna igen den typen av idéer.

Det ger dem motståndskraft mot att själva fastna i det konspirationsteoretiska tänkandet. För de som gör det har svårt att ta till sig motargument och motbevis som i stället för fakta ses som en del av konspirationen.

– Har man börjat tro på konspirationsteorier blir man automatiskt faktaresistent. Allt som talar emot ses som en del av konspirationens försök att förleda och vilseleda.