I Bangladesh har fler insjuknat i denguefeber än på 18 år, och i Filippinerna har nationellt denguelarm utlysts efter att antalet fall skjutit i höjden och fler än 450 människor dött hittills i år.
Det asiatiska utbrottet kan vara cykliskt – men det myggburna viruset är också ett ständigt växande problem.
VÄRLDEN Det är framför allt under de senaste veckorna som en epidemi av den potentiellt farliga denguefebern nått oroande höjder i flera asiatiska länder. Från Bangladesh rapporteras om överfulla sjukhus och brist på blodgivare. Myndigheterna kallar utbrottet för landets värsta hittills. Bara under ett dygn den gångna veckan insjuknade 1 100 personer, de flesta barn.
Från Kambodja, som tidigare i våras registrerade 1 000 fall av dengue per vecka, rapporteras nu uppemot 5 000 i veckan och Singapore har haft sin mest smittotäta vecka någonsin.
– Det verkar just nu vara extremt höga insjuknandegrader och ganska många allvarliga sjukdomsfall, i till exempel Filippinerna, säger Joacim Rocklöv, professor vid Umeå universitet.
Värme driver på
Denguefeber är en virussjukdom som överförs av myggor och som det inte finns någon medicin mot. Den är vanligast i regioner med tropiskt klimat. Risken att dö i dengue är ganska liten, men man kan bli allvarligt sjuk i feber och få inre blödningar. 500 000 personer årligen utvecklar allvarliga symtom och av dem dör ungefär 12 500 människor.
– Orsakerna till det häftiga utbrottet i Asien är förmodligen flera, säger Rocklöv, som länge studerat dengue.
– Klimatet har under en tid varit extra gynnsamt för myggorna. Är det varmare kan myggorna reproducera sig snabbare, säger han.
Värmen gör också att viruset hastigare förökar sig i myggan.
Skandal kring vaccin
Det kan också vara så att den variant av dengue som skapat det pågående utbrottet är en som många saknar immunitet mot. Denguevirus finns i fyra varianter och man blir inte immun mot de andra tre för att man haft en – tvärtom. Andra gången man smittas av dengue är risken mycket större att bli allvarligt sjuk än första gången.
– Något som oroar är utvecklingen i Filippinerna, säger Rocklöv. Där har över 100 000 personer insjuknat i dengue hittills i år, jämfört med 57 000 under samma period förra året.
I Filippinerna inledde man 2017 ett program där skolbarn fick det första denguevaccin som utvecklats. Men när man vaccinerat hundratusentals barn visade det sig att man missat något.
– Man förstod att det kan vara riskabelt att vaccinera om inte barnen haft denguefeber innan, säger Joacim Rocklöv.
På de barnen kunde vaccinet ha motsatt effekt och flera fall dök upp där vaccinerade barn blivit allvarligt sjuka. Då hade ungefär 800 000 vaccinerats.
Till Europa?
Skandalen rörde upp starka känslor i Filippinerna. Denguefeber är överlag en sjukdom med stor politisk betydelse. Många smittade behöver läkarvård och epidemier blir dyra för fattiga länder, vilket riskerar att bli ett ännu större problem i framtiden.
– Det finns forskning som visar att förekomsten av dengue världen över fördubblas var tionde år. Sjukdomen gynnas av den urbana miljön med hög mobilitet, säger Rocklöv.
Än så länge är dengue ovanligt i Europa, eftersom myggorna inte trivs i vårt klimat. Men både Joacim Rocklöv och andra forskare har visat att risken för att dengue etablerar sig här är stor när den globala temperaturen stiger på grund av människans eldande med fossila bränslen. Om Parisavtalets gräns på två grader hålls kan södra Europa få dengue, men om uppvärmningen blir större riskerar även Centraleuropa att drabbas.