DEBATT Jag som venezuelan blev chockad av att höra utrikesministern Margot Wallström anse sig ha rätt att bestämma vem som är president i Venezuela. Ett erkännande av Juan Guaidó som interimspresident bryter mot folkrätten, eftersom sådant ska gälla stater och inte personer. Det nämnda erkännandet innebär även ett indirekt stöd till extremistiska krigshetsande krafter.

Det har hänt en hel del på den månad som gått sedan detta erkännande. Det har visat sig att Guaidó inte har mycket stöd från folket och han har inte lyckats ta över makten. Ändå vägrar han att gå med på en dialog och manar till uppror, vilket är ett hot mot freden i landet.

Nuvarande kris i Venezuela har att göra med att en våldsam del av oppositionen med stöd från USA inte accepterar att andra än de själva styr landet. Venezuela har världens största oljereserv och gott om mineraler. Det är ingen vild gissning att detta spelar roll i USA:s försök att störta Nicolás Maduro. Regeringen har ett ansvar för krisen men Venezuela har de senaste tjugo åren varit utsatt för ständigt sabotage. Detta förklarar den ekonomiska och politiska krisen. År 2018 vann Maduro valet med 67,8 procent.

Venezuelas elektroniska valsystem betraktas som ett av världens säkraste. Alla valda politiker från oppositionen, inklusive den majoritet de fick i nationalförsamlingen år 2015, valdes genom samma system. När Guaidó utnämnde sig själv till ”interimspresident” misstolkade han medvetet grundlagen med syftet att försöka avsätta Maduro.

USA stödjer den mest extrema delen av oppositionen och uppmanar militären i Venezuela att genomföra en statskupp. USA gör anspråk på dominans av regionen och till hjälp har de Colombia, som nyligen ingick ett avtal med Nato. I Colombia har USA sedan tidigare sju militära baser. Allt detta är farligt och ökar risken för krig i Venezuela. Ett krig som även kan dra in andra aktörer och påverka flera länder.

Den senaste veckan har elnätet och oljeproduktionen varit under attack. I sex dagar var landet utan ström. Trots uppmaningar från Guaidó att gå ut och protestera har det venezuelanska folket inte låtit sig provoceras. Maduro har trots svårigheterna kontroll över institutionerna och det är uppenbart att majoriteten av befolkningen fortfarande stödjer honom.

Venezuela behöver en politisk dialog men det är också nödvändigt att USA upphör med alla former av påtryckningar, sabotage och sanktioner mot landet. Skulle inte Sverige kunna bidra till att uppnå detta? Den svenska regeringen kan, med respekt för principen om icke inblandning i andra länders angelägenheter, söka kontakt med Venezuelas legitima regering och med den del av oppositionen som vill ingå i en dialog.

Detta skulle kunna bidra till Venezuelas demokratiska utveckling. Men så länge regeringar ger sitt stöd till den våldsamma delen av oppositionen och följer USA:s politiska agenda, kommer vi att få behöva förbereda oss för flyktingströmningar från Venezuela samtidigt som hotet om krig kvarstår.