I Frankrike är det förbjudet för butiker att slänga överbliven mat som går att äta. Den ska skänkas bort till välgörenhetsorganisationer, annars blir det höga böter eller till och med fängelsestraff för de ansvariga. Men i Avesta kommun gör man tvärtom.

När ett hem för ensamkommande flyktingungdomar stängdes i somras skulle maten i skåpen i slängas, mat till ett värde av cirka 2 000 kronor. Föreståndare Annika Johansson lät de anställda ge bort maten till ungdomarna som hade bott på hemmet istället. Varpå hennes chef kallade in henne på möte, gav henne en avhyvling och sa till henne att han inte hade förtroende för henne längre. Sedan fick hon sluta med avgångsvederlag på mer än en halv miljon.Till SVT säger Avesta kommuns personalchef att det inte handlar om värdet på maten utan om att hon gav bort ”kommunala tillgångar i form av mat” utan lov. ”Det är inte tillåtet enligt kommunallagen” säger chefen.

I kommunallagen hittar jag inte en enda paragraf om överbliven mat från stängda verksamheter eller något annat som skulle kunna vara relevant. Det skulle i så fall vara §1 i kapitel 11 om ekonomisk förvaltning, som stadgar att ”kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet”. Vilket knappast är förenligt med att betala ut en halv miljon i avgångsvederlag för att några kassar mat kom till användning.

Personalchefen hävdar dessutom att Annika Johansson har stulit maten, men vem har hon i så fall stulit den av? Enligt lagen räknas det som stöld att 1) olovligen ta något för någon annan, 2) för att själv tillägna sig det, om 3) det är till skada för den bestulne, i det här fallet kommunen. Alla kriterier måste vara uppfyllda, så nej, i lagens mening är det inte stöld och kommunen har inte heller gjort någon polisanmälan.

Däremot finns det tydligen någon annan regel som hon har brutit emot, men som hennes fackliga företrädare säger är det en skitsak.

Oavsett vilket: det är klart att det är rätt att ge bort överbliven mat till någon som behöver den. Ungdomarna från hemmet skulle börja gymnasiet till hösten men under sommaren skulle de försörja sig själva. De hade inga pengar, sa Annika Johansson. För kommunen betydde maten mindre än ingenting.

Varje år går mer än en miljon ton mat till spillo i Sverige, mat som ger upphov till utsläpp av ett par miljoner ton koldioxid enligt Naturvårdsverket. I det ljuset blir det ännu mer orimligt att straffa den som ser till att maten blir mat och inte sopor. Antagligen har Avesta kommuns ledning inget principiellt emot att panka ungdomar får bli mätta. Förhoppningsvis handlar det inte om något annat än prestige och makthunger. Men det är illa nog.

I civilkuragets natur ligger att den som vågar gå på tvärs mot regler för att kunna handla rätt tar en risk. Vi behöver dem som vågar, både i de små sammanhangen och i de stora. Jag hoppas att Annika Johansson njuter av ett ledigt år för att sedan gå vidare till någon verksamhet där man uppskattar självständigt tänkande och ett hjärta som sitter där det ska.