ARKTIS Kostnaden för Arktis smältande permafrost kan stå människan dyrt, såväl när det gäller långsiktig överlevnadsförmåga som ekonomiskt. 70 biljoner bör vi räkna med att behöva betala fram till 2030 för ökade utsläpp av metan och koldioxid från ett upptinat Arktis, enligt en färsk rapport publicerad i tidskriften Nature. Rapportförfattarna från en rad brittiska och […]
ARKTIS Kostnaden för Arktis smältande permafrost kan stå människan dyrt, såväl när det gäller långsiktig överlevnadsförmåga som ekonomiskt. 70 biljoner bör vi räkna med att behöva betala fram till 2030 för ökade utsläpp av metan och koldioxid från ett upptinat Arktis, enligt en färsk rapport publicerad i tidskriften Nature.
Rapportförfattarna från en rad brittiska och amerikanska lärosäten understryker att studien är den första i sitt slag att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av smältande permafrost, och kostnadsfrågan sätter fingret på en faktor inom klimatfrågan som emellanåt hamnar i skymundan: nämligen att det på sikt kan krävas astronomiska summor för att upprätthålla mänskligt liv på jorden.
– Vad vi har framför oss är hjärtskärande, säger Dimitry Yumashev, klimatforskare vid Lancaster University och den som ledde arbetet med rapporten, till Nature.
Yumashev och de övriga i forskarlaget förmedlar emellertid inte bara dystra moln och okontrollerbara utsläppsnivåer: permafrostens landpåverkan ligger fortfarande på den nedre skalan, vilket ger makthavare en gyllene chans att få bukt med metanutsläppen innan de blir ett lika stort problem som dagens koldioxidutsläppsnivåer.
– Vi står fortfarande öga mot öga med en tidsinställd bomb, men den kan visa sig vara mindre än vi tidigare befarat, säger Dimitry Yumashev.