I helgen hålls Miljöpartiets kongress i Örebro, den största frågan är förstås valet av nytt manligt språkrör där Per Bolund av allt döma ser ut att vinna. Men förutom språkrörsvalet är det också ett stort antal motioner som ska avhandlas. Bland annat har det inkommit inte mindre än fem olika motioner om att införa, eller utreda, någon form av basinkomst/medborgarlön. Samtliga avslås av partistyrelsen. Inte ens en statlig utredning tycker de är värd att kämpa för eftersom de menar att de själva ”grundligt utrett effekterna i samband med partiets rådslag 2007”. Vidare skriver de att frågan är intressant och att de “avser att återkomma på något sätt, genom seminarier eller utbildningsmaterial”.  

Seminarier och utbildning i all ära, men det visar tydligt på MP:s passiva hållning i basinkomstfrågan. Över hela världen har det gjorts utredningar och basinkomstexperiment med positiva resultat, men i Sverige är frågan knappt finns på dagordningen eftersom inget större parti vågar driva den. Att hänvisa till ett rådslag som hölls för tolv år sedan, när så mycket har hänt på basinkomstområdet bara det senaste året, känns inte heller riktigt seriöst.

En annan på förhand uppmärksammad motion handlar om att avskaffa inrikesflyget mellan storstäderna: Stockholm, Göteborg och Malmö samt att införa ett förbud av reklam för flyg, avskaffa de statliga subventionerna till flygplatser med mera. I likhet med en av motionerna om basinkomst är det här en motion som stöds av Grön Ungdom, men moderpartiet säger nej. Istället menar de att ”pålitliga tåg ska konkurrera ut flyget”. Det är förstås bra att satsa på tågtrafik, men det räcker inte. Flyget står för en väldigt stor klimatpåverkan och om vi ska ha någon som helst chans att nå upp till 2-gradersmålet krävs det radikala minskningar omgående, och då krävs också länder som vågar gå före. Att avskaffa flyget mellan orter där det är totalt onödigt eftersom det går ungefär lika snabbt att ta tåget är det minsta vi kan göra. Likaså att sluta stötta flygplatser med statliga medel.

Avgiftsfri kollektivtrafik tas upp i tre olika motioner där motionärerna argumenterar antingen för nolltaxa eller för avgiftsfritt för ungdomar upp till 20 år eller pensionärer under vissa tider på dygnet. Partistyrelsen säger sig vilja verka för att “kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna ska fördubblas till 2030”. Detta säger de ska ske genom ökad turtäthet, mer pålitlighet och komfort och för detta menar de krävs stabil finansiering och att ta bort taxorna skulle motverka detta syfte. ”Avgiftsfri” behöver dock inte betyda att kollektivtrafiken inte ska få någon finansiering alls. Det rimligaste vore att se kollektivtrafiken som en gemensam välfärdsfråga som vi bekostar via skatten istället för att låta dem som utnyttjar kollektivtrafiken mest, oftast de som har lägst inkomster, betala den största delen av kakan.   

På migrationsområdet finns en motion, som bland annat stöds av MP Göteborg, som bland annat handlar om att tillsätta en utvecklingsgrupp med uppdrag att ta fram en långsiktigt hållbar och human migrationspolitik, som också inkluderar klimatflyktingar. Även denna avslås av partistyrelsen med hänvisning till att de redan har en väl utvecklad politik på området samt att det inte är en prioriterad fråga för tillfället. I synnerhet det sista finns anledning att ifrågasätta.

Den svenska migrationspolitiken kan för närvarande sägas befinna sig i något slags limbo med flera tillfälliga lagar och där ingen riktigt vet hur det kommer se ut framöver. Flera partier har dock sagt sig vilja se en bred parlamentarisk överenskommelse och vi kan vara ganska säkra på att de flesta partier kommer att driva en hård linje med fortsatta tillfälliga uppehållstillstånd och gränsbevakningar i en sådan förhandling. Det skulle vara fint om åtminstone något parti skulle våga stå upp för något annat och aktivt driva det.

Jag skulle kunna fortsätta med att räkna upp fler motioner som partistyrelsen avslår, men kontentan är att det finns många radikala gröna idéer bland partiets medlemmar, men att dessa i hög utsträckning motarbetas eller avfärdas av partistyrelsen. Vi lever i en avgörande tid, en tid där fler och fler länder drar sig ur klimatavtal, stänger gränserna och fortsätter att bedriva en politik som ökar klyftorna. I det läget behövs alla krafter som vill dra åt ett annat håll. För att citera MP:s egen valkampanj: ”NU! Klimatet har inte tid att vänta.”