Å ena sidan fostrets rätt till liv, å andra sidan kvinnans rätt att själv bestämma över sin kropp. Så gick debatten innan dagens svenska abortlag trädde i kraft 1975. SVERIGE På flera håll i världen debatteras rätten till abort. I Sverige är det tillåtet att göra abort fram till graviditetsvecka 18. Fram till dess får […]
Å ena sidan fostrets rätt till liv, å andra sidan kvinnans rätt att själv bestämma över sin kropp. Så gick debatten innan dagens svenska abortlag trädde i kraft 1975.
SVERIGE På flera håll i världen debatteras rätten till abort. I Sverige är det tillåtet att göra abort fram till graviditetsvecka 18. Fram till dess får kvinnan själv besluta om ingreppet. Efter vecka 18 måste det finnas särskilda skäl att göra abort som Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen bestämmer om. De särskilda skälen kan exempelvis handla om kvinnans möjlighet att ta hand om barnet eller att fostret har någon skada eller missbildning.
Innan den abortlag som vi har i dag fanns var det svårt att få en laglig abort beviljad. Det var därför vanligt att kvinnor som blivit ofrivilligt gravida genomförde olagliga aborter eller reste till andra länder, däribland Polen, för att göra abort, säger Barbro Westerholm, riksdagsledamot för Liberalerna. Från slutet av 50-talet och in på 70-talet arbetade hon som läkare och var redan då en stark förespråkare för aborträtten.
– Då växte det fram att så här kan vi inte fortsätta, säger hon.
Splittrande fråga
En utredning tillsattes som snart skulle ta fram den nya abortlagen. Men frågan om att införa en abortlag som var betydligt mer liberal splittrade partierna. Inom nästan alla partier fanns ledamöter som var både för och emot att införa den nya lagen.
– Alla politiska partier var splittrade i uppfattningen utom Vänsterpartiet. Mitt eget parti, Folkpartiet som det hette då, var splittrat i frågan.
Argumenten från dem som var emot att införa lagen handlade till stor del om fostrets rätt till liv, medan den andra sidan hävdade kvinnans rätt att själv bestämma över sin egen kropp.
Majoritet i riksdagen
– Det fanns de som av religiösa skäl sade att livet är okränkbart och att det är fel att avsluta ett spirande liv, medan andra sade att det är kvinnan som själv måste ta beslut om hon kan åta sig föräldraskap. Det var de olika uppfattningarna som fanns, säger Barbro Westerholm.
– Det fanns ett starkt tryck från kvinnoorganisationer som menade att detta är något som kvinnorna själva ska ta beslut om.
En omröstning i riksdagen genomfördes och utslaget blev en majoritet för att införa den nya abortlagen. Lagen infördes den 1 januari 1975.
– I och med det behövde inte svenska kvinnor åka till Polen. Nu är det ju motsatt riktning, att Polen har mer begränsade abortlagar.
