SVERIGE/IRAN Zarif företräder ett land som är hårt kritiserat för bristande rättssäkerhet, diskriminering av kvinnor samt tillämpning av tortyr och dödsstraff. Den senaste tidens hårda domar gentemot mr-aktivister, dödsstraffet i stort och den dödsdömde svenskiranske forskaren Ahmadreza Djalali stod högt på agendan vid mötet på UD, enligt Wallström.

– Vi precis som andra EU-länder är emot dödsstraffet och vi menar att det i det här fallet i första hand måste omvandlas till ett fängelsestraff, säger hon om Djalali.

TT: Och vad fick du för respons?

– De lyssnar på det här och vi kommer att fortsätta framföra våra synpunkter.

De båda ministrarnas framträdde dock inte tillsammans, till skillnad från förra gången Zarif besökte Sverige för tre år sedan.

I rävsax

Träffen skuggades av den allvarliga situation som råder för det kärnenergiavtal som slöts mellan Iran och den så kallade P5+1-gruppen (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland, USA och Tyskland) 2015.

Uppgörelsen syftar till att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen och ger insyn i landets atomenergiprogram i utbyte mot lyfta sanktioner.

USA:s president Donald Trump, som redan under valrörelsen 2016 sågade överenskommelsen, backade i fjol ur den och återinförde sanktioner mot Iran.

Detta sätter många europeiska länder i en rävsax, eftersom de har handel med båda länderna. Under sommaren har ett frustrerat Teheran återupptagit sin anrikning av uran.

– Det är en räddningsaktion vi håller på med, konstaterar Wallström och understryker att uppgörelsen har Sveriges fulla stöd.

Ur Irans perspektiv är det främst den uteblivna handeln som väcker ilska. Inom EU diskuteras nu en mekanism som ska hjälpa bolag som, trots USA-sanktionerna, vill etablera sig i eller handla med Iran. Men EU vill samtidigt att Iran ska vidta åtgärder som motverkar penningtvätt.

Wallström är mycket kritisk mot USA:s agerande och svarar svävande på frågan om huruvida kärnenergiuppgörelsen går att rädda.

– Ja, det vill vi tro, vi jobbar för det.

Stärka de hårdföra?

Iranavtalet har de senaste åren setts som helt väsentligt för nedrustning och avspänning i regionen. Om det kollapsar finns det risk att de hårdföra krafterna i Iran stärks, enligt Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Javad Zarif var med och förhandlade fram avtalet och han har fått väldigt hård kritik för det på hemmaplan. I våras lämnade han till och med in sin avskedsansökan, men fick stanna kvar, säger hon.

Hammargren påpekar att hårdföra krafter i Teheran har hotat med att stänga Hormuzsundet, om Irans sjöfart skulle blockeras där. Samma krafter skulle också kunna vara redo att backa ur ickespridningsavtalet (av kärnvapen) i ett uppskruvat läge. Skulle USA:s press öka kan det hjälpa hårdföra och ärkekonservativa krafter att samla nationalistiskt stöd.

Skarpa protester

Vid träffen på UD diskuterades även det svenskägda, brittiskflaggade fartyget Stena Impero, som beslagtogs av Iran i juli. Enligt Wallstrom finns det hopp om en snabb lösning eftersom en iransk oljetanker som beslagtogs av den brittiska marinen i juli nu fått lämna Gibraltar. Övertagandet av Stena Impero ses allmänt som vedergällning för agerandet i Gibraltar.

Javad Zarif möttes av stundtals tumultartade demonstrationer i Stockholm. Skarpa protester från exiliranier motades tillbaka av polis rustade med batong, när dessa försökte röra sig mot utrikesdepartementet. Vid demonstrationen på Mynttorget fanns plakat med texten ”Kicka ut Zarif” och ”Medlem i terroristfamilj”.

Stockholmspolisen uppger för TT att tre personer omhändertogs för störande av ordning. Ingen ska ha gripits och ingen skadats.

Innan han kom till Sverige hade Javad Zarif besökt Finland och han ska resa vidare till Norge.