I maj dök en mystisk plansch plötsligt upp på fasader och soptunnor i Plock i centrala Polen. De föreställde den svarta Madonnan – en för Polen ikonisk bild av jungfru Maria – klädd i en gloria i regnbågens färger.

Planschen blev genast nationella rubriker, och konstnären greps av polis. På sociala medier röt debatten, som snart fick sällskap av politiska makthavare.

”Inga sagor om frihet och tolerans ger NÅGON rätten att förolämpa de troendes känslor”, twittrade inrikesminister Joachim Bruzinski ursinnigt.

Viktig fråga

Händelsen sätter fingret på en allt hetare brännpunkt i supervalårets Polen.

Vårens EU-parlamentsval slutade i en trygg seger för det socialkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS), och en svidande förlust för en bred oppositionskoalition. Trenden ser ut att hålla i sig inför parlamentsvalet den 13 oktober, enligt opinionssiffror från Politico.

Samtidigt ökar spänningarna längs med de politiska skiljelinjerna. I februari antog borgmästaren i Warszawa, från det liberala oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO), ett reformprogram för att bekämpa diskrimineringen mot hbtq-personer i huvudstaden. Det fick PiS ledare, Jaroszlaw Kaczynski, att se rött.

I en rad brandtal kallade han den så kallade ”hbtq-ideologin” främmande, västimporterad och ”ett hot mot det polska samhället”, enligt AFP. Flera konservativa borgmästare tycks ha blivit inspirerade, enligt Reuters – över landet spreds epitetet ”hbtq-fria zoner”.

– PiS fortsätter att utmåla Polen som en utsatt ö, fångad i ett Europa i moraliskt förfall. Inför förra valet var det migranter som utgjorde hotet, enligt PiS. Nu är det hbtq-personer, konstaterar statsvetaren och Polenexperten Simona Guerra vid universitetet i Leicester.

Kyrkans roll

Kaczynski fick stöd tidigare i augusti, när den polska ärkebiskopen i en predikan kallade hbtq-aktivismen för den ”regnbågsfärgade pesten”, och jämställde den med den sovjetiska kommunistdiktaturen, enligt AFP. Kyrkan är tätt knuten till PiS, säger Simona Guerra.

– Relationen bygger på tjänster och gentjänster. Ekonomiska bidrag byts mot politiskt stöd och kyrkans plattformar.

Samarbetet har sina fördelar. I århundraden har den katolska kyrkan haft en säregen ställning i det konservativa Polen. Än i dag uppger den absoluta majoriteten att de är troende katoliker – enligt flera mätningar så många som 85 procent.

– Kyrkan är en grundbult i det polska statsbygget och har därför länge varit synonym med den nationella identiteten. Att anspela på att religionen är hotad har alltid varit ett effektivt sätt att mobilisera väljare kring en fråga i Polen, säger Simona Guerra.

Frågan är vilket stöd PiS har för sin retorik. En mätning av det statliga opinionsinstitutet CBOS visar att runt en fjärdedel anser att homosexualitet bör förbjudas i Polen. 54 procent anser att det bör tolereras, skriver Reuters.

Samtidigt bubblar motståndet. Flera prideparader har hållits i Polen under sommaren, och under juli månad trendade hashtaggen ”JestemLGBT”, jag är hbt, på polska Twitter.