Eritrea är det land i världen där censuren är hårdast och regimen håller många journalister fängslade och tillåter inga fria medier. Det framgår i en ny sammanställning från pressfrihetsorganisationen Kommittén till skydd för journalister, CPJ. ERITREA är en av världens hårdaste diktaturer och sedan 2001 tillåts inga oberoende medier i landet, där dessutom minst 16 […]
Eritrea är det land i världen där censuren är hårdast och regimen håller många journalister fängslade och tillåter inga fria medier. Det framgår i en ny sammanställning från pressfrihetsorganisationen Kommittén till skydd för journalister, CPJ.
ERITREA är en av världens hårdaste diktaturer och sedan 2001 tillåts inga oberoende medier i landet, där dessutom minst 16 journalister sitter fängslade. En av dem är den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak. Enligt CPJ följs Eritrea av Nordkorea och Turkmenistan som de värsta länderna i världen i fråga om pressfrihet.
– Internet skulle förvandla censuren till något föråldrat, men så har det inte blivit, konstaterar CPJ:s chef Joel Simon i ett pressmeddelande i samband med att rapporten publicerades på tisdagen.
Enligt CPJ är internet utbyggt i många av de länder där censuren är som värst. Men regimerna använder sig av lika brutala metoder som tidigare för att kväsa granskande journalistik, men nu också med hjälp av ny teknik – som i många fall köpts in av västerländska företag.
På CPJ:s lista över de tio länder där pressfriheten respekteras minst ingår också Saudiarabien, Kina, Vietnam, Iran, Ekvatorialguinea, Vitryssland och Kuba.
I Eritrea sitter många av de journalister som greps i samband med ett stort tillslag mot medierna 2001 fortfarande fängslade, uppger CPJ. Regimen kontrollerar de flesta etermedier, tillgången på internet är högst begränsad och utländska radiosignaler blockeras.
Enligt CPJ föreskriver landets lagar att journalister måste verka för ”nationella målsättningar”, och de som arbetar för landets statliga medier tvingas följa riktlinjerna av rädsla för att drabbas av repressalier.
I Nordkorea styrs nästan alla medier av en statlig nyhetsbyrå, och rapporteringen handlar främst om diktatorn Kim Jong Uns senaste uttalanden och aktiviteter.
Även i Turkmenistan finns det i stort sett inga fria medier. Enligt rapporten har president Gurbanguly Berdimuhamedov ”fullständig kontroll” över alla tidningar och etermedier, en makt som utnyttjas för att ”odla en personkult” kring presidenten. Det finns dock några internetbaserade medier i exil som är inriktade på att rapportera om Turkmenistan, men enligt CPJ riskerar de som försöker besöka dessa sajter att bli inkallade till förhör hos myndigheterna.
När det gäller Saudiarabien lyfter CPJ fram mordet på journalisten och regeringskritikern Jamal Khashoggi vid landets konsulat i Istanbul för ett knappt år sedan. Enligt rapporten har situationen för pressfriheten ”kraftigt försämrats” under kronprins Mohammed bin Salmans styre, då nya lagar mot terrorism och internetbaserad brottslighet har använts för att tysta journalister.
Den nya rapporten kommer bara några dagar efter att talibaner i Afghanistan kidnappade sex lokala journalister i samband med att de var på väg mot en utbildning i provinsen Paktika.
CPJ betonar att reportrar som tvingas arbeta i länder som Afghanistan, Syrien och Somalia, där det råder krig eller mycket instabila förhållanden, ofta lever farligt – men att detta också beror på andra orsaker än statliga ingrepp.Även Reportrar utan gränser har rankat Eritrea, Nordkorea och Turkmenistan som de tre värsta länderna för oberoende journalistik.