ISRAEL Minoritetens högre valdeltagande, upp från 49 procent i våras till 59 procent nu, ser ut att ha bidragit på flera sätt till att sätta stopp för Netanyahus femte period som premiärminister. Inget är dock klart än och även Kahol Lavan kommer att få svårt att bilda regering, men den tidigare så oslagbara Netanyahu som styrt Israel det senaste decenniet är tydligt försvagad.

Den palestinska minoriteten har inte bara gett Joint List tretton platser i Knesset. Enligt olika experter har de också i betydligt större utsträckning än i våras röstat på Kahol Lavan, framför allt gäller det beduiner och druzer.

– De flesta talar i dag om hur många platser de arabiska partiernas Joint List vann. Men en viktig utveckling som har förbisetts är hur mycket stöd som Kahol Lavan fick från arabiska väljare. De verkar ha knuffat dem upp på förstaplatsen, säger Thabet Abu Rass, chef för organisationen Abraham Initiatives till Haaretz.

Inför valet i tisdags har Ayman Odeh från Hadash som ingår i den gemensamma partilistan aviserat att han skulle vara beredd på någon form av regeringssamarbete med Kahol Lavan, och även om det råder mycket tveksamhet kring ett sådant samarbete har Benny Gantz haft en mindre oförsonlig attityd till de arabiska partierna denna gång. På tisdagskvällen ringde Gantz Odeh för att gratulera honom till valframgången och enligt Haaretz finns planer på samtal.

Enligt Odeh har det höga valdeltagandet i den palestinska minoriteten ”förhindrat bildandet av en extremistisk högergeringen ledd av Benjamin Netanyahu.” Netanyahu hade inte uteslutit att bilda regering med bland annat stöd av det högerextrema partiet Otzma Yehudit, som dock inte ser ut att få någon plats i Knesset.

Förutom de många hindren gentemot ett samarbete mellan Kahol Lavan och the Joint List finns också det faktum att den ultranationalistiske Avigdor Lieberman och hans parti Yisrael Beiteinu knappast skulle ingå i ett sådant regeringsunderlag. Lieberman var den som satte stopp för bildandet av en Likudledd regering i våras då han krävde en lag som ska tvinga även ultraortodoxa att göra militärtjänst.

Lieberman ligger långt åt höger och är själv bosättare men sekulär. Lagen om militärtjänsten är dock något som de små ultraortodoxa partier som också skulle ingå i en eventuell Likudledd regering vägrar gå med på. Lieberman själv har förordat en enhetsregering mellan Likud, Kahol Lavan och Yisrael Beiteinu, och detta alternativ framhålls av israeliska kommentatorer som det mest sannolika alternativet.

Men även detta alternativ har frågor som måste lösas innan det kan bli verklighet, fientligheten mellan de två tidigare allierade Netanyahu och Lieberman är stor, och Benny Gantz har tidigare aviserat att han inte kommer att samregera med Likud så länge deras partiledare riskerar att åtalas.

Netanyahu är inte fallen än, men hans försvagade position märks inte bara på Liebermans brutna stöd men också på en betydligt kyligare attityd från exempelvis Donald Trump. Tidigare i år var relationen männen emellan mycket varm efter att Trump flyttat USA:s ambassad till Jerusalem, legitimerat Israels anspråk på ockuperade Golanhöjderna med mera. När Trump kommenterade valet på onsdagen sade han att inte talat med Netanyahu och att ”vår relation är med Israel.”

Netanyahu väntar inte bara på att petas från premiärministerposten utan också på ett stundande åtal för korruption, den 2–3 oktober ska fallet behandlas en sista gång innan ett beslut tas om åtal. Att få igenom en lag för att ge honom immunitet mot åtal har varit en extra drivkraft för honom att använda alla möjliga medel för att sitta kvar vid makten. Detta har inte lyckats och även det är svårt att utse en tydlig vinnare i valet är Netanyahu en klar förlorare.

Bella Frank