VÄSTPAPUA Syre Global har frekvent rapporterat om krisen i Västpapua som bröt ut i våras – och som har eskalerat under sommaren. Redaktionen har i omgångar varit i kontakt med och intervjuat den indonesiska juristen och människorättsaktivisten Veronica Koman som är en av få indoneser med ett brett kontaktnät i Västpapua och som använt sina sociala mediekanaler för att sprida vittnesmål, bilder och videoklipp på den indonesiska militärens övergrepp, mord och brutalitet.

Koman tillhör en ung generation välutbildade indoneser som betraktar konflikten i Västpapua och Indonesiens illegala annektering av västra öhalvan av Nya Guinea med andra ögon än äldre generationer:

– Den militära inställningen som den vi ser idag löser inte den här konflikten på sikt. Barn är vittnen till våldet och kan ingå i den väpnade västpapuanska befrielsekampen om tio år. Våldcykeln måste stoppas, sa hon i en intervju med Syre Global i april tidigare i år.

”Lögner och fake news”

Veronica Koman har uttalat sig i flera medier och försvarat västpapuanska studentalliansen i en rad uppmärksammade rättsfall, men nu har alltså den indonesiska regeringen fått nog av hennes välartikulerade och ihållande kritik och spridning av vittnesmål och videos från platser i Västpapua som utländska journalister inte har tillträde till.

– Vad hon sprider [i sociala medier] är provocerande, det är fake news och fortsätter att uppmana papuaner till motstånd och inleda våldsamma demonstrationer, sa en talesperson för den indonesiska regeringen i början av september då det blev klart att ett rättsfall med en potentiell rättsrubricering – landsförräderi – var på väg att inledas.

Veronica Koman har i ett uttalande försvarat sig och kritiserat Indonesiens regering för att ha ”överträtt sina befogenheter och med överdrivna påståenden försökt utpeka henne som kriminell”.

Den pågående krisen i Västpapua har hittills krävt ett hundratal döda och tvingat cirka 50 000 civila till intern landsflykt i de centrala högländerna. I somras skickade Indonesiens omvalde president Joko Widodo ytterligare 16 000 soldater till det ockuperade området i hopp om att stävja oroligheterna och det växande kravet på självständighet med militärt våld. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michele Bachelet, har kritiserat våldsutövandet och manat parterna till dialog – men hittills utan resultat. Indonesien fortsätter därtill att förvägra FN och oberoende människorättsorganisationer tillträde till Västpapua.

Australien spelar nyckelroll – igen

I den pågående konflikten ser både den icke-beväpnade västpapuanska befrielserörelsen och den indonesiska staten Veronica Koman som en viktig bricka i konflikten. Klart är att en arrestering av MR-aktivisten och juristen vore ett hårt slag för spridning av information och vittnesmål inifrån Västpapua. Enligt Koman själv slutar emellertid inte anklagelserna hos henne, utan gäller numera hennes familj i huvudstaden Jakarta, som hotas och utfrågas av polis på oklara grunder.

Australien har än så länge gett svävande svar huruvida de är villiga att utlämna Veronica Koman på de grunder som Indonesien lagt fram i sin Interpol-anmälan. Men liksom under Indonesiens illegala annektering och krigföring i Östtimor mellan 1975 och 1999 kan Australien komma att spela en betydande roll i utvecklingen även för Västpapua under den rådande politiska och humanitära krisen. Australien månar sitt samarbete med både Indonesien och Papua Nya Guinea, vilka har gemensamt i att motverka ett självständigt Västpapua.

Australiens hantering av Östtimor har emellertid varit föremål för mycket kritik och förra året förlorade landet olje- och naturgasrättigheter i Timorsjön, en politisk smäll som lämnade ärr efter sig när det gäller landets anseende i omvärldens ögon.

”Ett pågående folkmord”

Genom åren har ett antal prominenta västpapuanska självständighetskämpar fängslats på grunder och i rättegångar som människorättsorganisationer avfärdat som politiskt motiverade. Trycket på Australien ökar emellertid i takt med att söderhavsnationer som Salomonöarna och Vanuatu kräver att Oceaniens stormakt agerar och kräver ett slut på konflikten.

Australien måste helt kliva fram när det gäller Västpapuakonflikten, anser Vanuatus utrikesminister Ralph Regenvanu:

– Det finns experter på internationell rätt som kallar det som händer i Västpapua för ett folkmord. Jag anser att det stämmer in i de kriterier som krävs för att det ska kunna kallas folkmord. Historien kommer att döma oss och vi måste vara på den rätta sidan av den, sa Regenvanu i samband med ett möte i FN-skrapan i New York nyligen.

Veronica Koman uppehåller sig för närvarande på hemlig ort i Australien och påminner allmänheten om de facto att hon är långt ifrån ensam för att vara föremål för den indonesiska statens intresse till följd av kritik av landets hantering av Västpapua.

– Fallet mot mig är bara ett av många som förföljs i det fullutvecklade program av kriminalisering och hot som pågår idag, säger hon i ett uttalande.