NOBELS FREDSPRIS Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed prisas ”särskilt för sitt avgörande initiativ för att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea”, skriver den norska Nobelkommittén i sin prismotivering. Fredsavtalet ingicks i juli i fjol.

”Absurt”, anser den framträdande svenskeritreanska människorättskämpen och journalisten Meron Estefanos. ”Premiärminister Abiy och Nobelkommittén skänker legitimitet till den eritreanska diktaturen”, skriver hon på Twitter.

– Eritreanerna vet fortfarande efter mer än ett år inte vad fredsavtalet innebär. Det har visst fem punkter, men vår president har inte berättat vilka, säger Meron Estefanos till TT.

"Firar ingenting"

– Och vadå fred? Allt vi ser i Eritrea är folk som flyr landet. Om det råder fred flyr man väl inte? fortsätter hon.

Men Isaias Afwerki kan efter avtalet glädjas åt att slippa etiopiska sanktioner, konstaterar Meron Estefanos.

Abiy Ahmed har med sitt avtal ”skönmålat en diktator i grannlandet för sitt eget lands bästa och förlängt det eritreanska folkets lidande. Jag firar ingenting i dag”, skriver Vanessa Tsehaye på Twitter. Hon är demokratiaktivist och systerdotter till den politiske fången Seyoum Tsehaye, som liksom Dawit Isaak hålls fängslad sedan 2001.

Att blickarna nu vänds mot Eritrea, ofta kallat ”Afrikas Nordkorea”, kan betyda att regimen känner sig ännu mer isolerad och pressad, tror Kjetil Tronvoll, expert på regionen.

– Det kan förvärra situationen. Isaias Afwerkis styre kan bli ännu hårdare för att behålla makten, säger han.

Ska inte vara naiv

Fredsavtalet har åtföljts av reformer i Etiopien, men i Eritrea råder status quo, säger Tronvoll.

Det är en uppfattning som delas av Dawit Isaaks bror Esayas Isaak:

– Man ska inte vara naiv. Många var hoppfulla när fredsavtalet ingicks, men det händer ingenting.

Vad beträffar chansen att Dawit Isaak ska släppas tror inte brodern att något har förändrats med Nobelpriset. Kjetil Tronvoll är inne på samma spår:

– Jag tror inte att det har någon betydelse för Dawit Isaaks fall, dessvärre.