STORBRITANNIEN EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sade på torsdagsförmiddagen att ett avtal  nåtts och att det är ”rättvist och balanserat” för både EU och Storbritannien, samt att han kommer att rekommendera EU:s medlemsstater att rösta ja till det under EU-toppmötet som pågår på torsdagen och fredagen.

Boris Johnson meddelade på Twitter att: ”Vi har fått ett nytt avtal som tar tillbaka kontrollen, nu måste parlamentet få brexit klart på lördag så att vi kan gå över till andra prioriterade frågor som levnadskostnader, NHS (National health service), våldsbrott och vår miljö.”

EU:s chefsförhandlare Michel Barnier betonade vikten av fred på Irland och Nordirland:

– För mig har det från dag ett, under tre år, varit folket som räknas. Nordirlands folk och Irlands. Det som verkligen betyder något är fred, sade Barnier.

Tongångarna kring möjligheten att få till stånd ett brexitavtal har de senaste veckorna snabbt skiftat från mycket positiva till mycket negativa och vice versa, och trots att ett avtal nu finns är det mycket som återstår.

På torsdagsmorgonen sade Democratic Unionist Party (DUP) i ett uttalande att de inte kan ställa sig bakom avtalet i dess nuvarande utformning, och efter de glada utropen från Johnson och Juncker att ett avtal nåtts betonade DUP att de står fast vid sin hållning att de inte kommer att backa avtalet i dess nuvarande utformning.

”Läs vårt uttalande, det har inte förändrats” skrev källor nära DUP:s ledning till Sky News reporter David Blevins som en reaktion på nyheten att ett avtal är klart.

Flera kommentatorer på den irländska tidningen The Irish Times tror att DUP ändå är nära att gå med på avtalet men att partiet, som är erfarna förhandlare, helt enkelt vill ha mer i utbyte. DUP måste för sina väljare kunna visa att de fått tillräckligt mycket för att de på vissa punkter visat sig vara flexibla, som exempelvis en tullgräns i Irländska sjön.

Det som nu ligger på bordet är ett avtal som innebär att Nordirland juridiskt sett lämnar EU:s tullunion med övriga Storbritannien men i praktiken följer EU:s regelverk. För att det ska bli görbart behöver det finnas tullkontroller mellan England, Skottland och Wales å ena sidan, och Nordirland å andra sidan. Detta för att undvika en hård gräns mellan Nordirland och Irland.

Det skulle kräva en kompromiss från DUP:s sida ­– dess ledare Arlene Foster har vid upprepade tillfällen betonat att inget som gör Nordirland annorlunda än övriga Storbritannien kommer att accepteras. Därför behöver DUP saker i utbyte, som exempelvis mer pengar till välfärd, för att inte vara allt för sårbara för andra unionistpartier som skulle kunna ta röster av DUP i ett framtida val.

Men Johnson har fram till lördag på sig att bearbeta DUP, då en omröstning om avtalet är planerad att äga rum i det brittiska parlamentet. Där behöver Boris Johnson DUP:s tio röster med sig, och DUP:s inställning i frågan är också avgörande för huruvida Tory-gruppen European Research Group som består av hårda EU-skeptiker kommer att rösta med Johnson eller inte.

Dessutom behöver Johnson stöd av de tidigare partimedlemmarna som han slängde ut för en månad sedan då de röstade emot honom. Han kommer också att behöva några röster från Labour. Labour-ledaren Jeremy Corbyn sade under torsdagen att han är missnöjd med avtalet och att det bästa vore att avtalet ställs inför en folkomröstning. Mycket talar trots allt på att Johnson har en chans att få igenom avtalet – trots att det i mångt och mycket liknar avtal som tidigare premiärministern Theresa May misslyckades att få igenom.

En knäckfråga kring utträdesavtalet är vilket inflytande det lokala nordirländska parlamentet Stormont ska ha. Michel Bernier sade på en presskonferens på torsdagen att avtalet ger Stormont rätt att genom en enkel majoritet besluta om Nordirland ska fortsätta följa EU:s regler eller ej efter fyra år. En sådan enkel majoritet skulle ta ifrån DUP dess veto, och är sannolikt ett skäl till varför de under torsdagsförmiddagen motsatte sig avtalet. Många turer kvarstår helt enkelt innan ett avtal är i hamn.