AFRIKA Länder där en stor andel av de små barnen drabbats av hämmad tillväxt är enligt experter oftare även utsatta för politisk instabilitet och mer sårbara i samband med naturkatastrofer.

De afrikanska livsmedelssystemen lyckas inte leverera tillräckligt med bra mat till befolkningarna på grund av en rad orsaker – däribland bristande investeringar i jordbruket. Regeringarna i många afrikanska länder lägger större fokus på att räkna kalorier i stället för att satsa på att få fram näringsrik mat. Det säger Jan Low, som är forskare vid International Potato Center och mottagare av utmärkelsen World Food Prize, till IPS. Samtidigt varnar han för att hungrande befolkningar, i synnerhet i städerna, kan utnyttjas som effektiva politiska verktyg.

FN slår fast att en nyttig kost ska innehålla det en människa behöver för att kunna leva ett aktivt liv och med en minskad risk att drabbas av sjukdomar. Men det är ett behov som många människor inte har råd eller möjlighet att tillfredsställa.

FN:s livsmedelsorganisation, FAO, slår fast att 257 miljoner afrikaner lider av undernäring, varav 237 miljoner bor söder om Sahara. Det är en siffra som dessutom har ökat på senare år.

– De flesta fattiga människor får fortfarande i sig 60 procent av sina kalorier via baslivsmedel. Men det finns två metoder för att öka kvaliteten på maten – antingen genom att föra in mikronäringsämnen i själva grödorna, eller genom att tillföra dem senare, säger Jan Low till IPS.

Afrikanska utvecklingsbanken och Afrikanska unionen har gemensamt lanserat ett initiativ kallat Continental Nutrition Accountability Scorecard , som syftar till att hjälpa regionens länder att kontrollera i vilken utsträckning de lyckas med kampen mot undernäringen, och för att öka möjligheterna att skapa nya partnerskap i detta arbete.

Jan Low menar att initiativet även kan fungera utmärkt när det gäller att ställa krav på regionens regeringar. Han påpekar att det via verktyget även går att se i vilken utsträckning människor har tillgång till rent vatten och goda sanitära anläggningar. Samtidigt påpekar han att resultatmätningen bara kontrollerar huruvida satsningar för att berika mat har genomförts, och inte manar till investeringar för att utveckla nyttigare grödor.

– Den stora utmaningen är dock att gå från ord på ett papper till handlingar ute på fältet, slår han fast.

Jan Low säger att det internationella samfundet även borde stötta lokala myndigheter i arbetet mot onyttig processad mat och för nya kostvanor i städerna. Detta genom införandet av marknadsföringsregler för de företag som säljer sådan mat, och genom beskattning.

Sonja Vermeulen, som är programchef vid gruppen för internationell jordbruksforskning, CGIAR, säger till IPS att endast ett fåtal afrikanska länder har riktlinjer kring att maten som erbjuds befolkningarna också ska vara näringsrik.

– De flesta regeringarna fokuserar på hur mycket mat som finns tillgänglig – exempelvis i form av bröd, majs, ris – i stället för på kvaliteten, säger Sonja Vermeulen.

Hon påpekar att studier har visar att den traditionella kosten i många centralafrikanska länder är mycket nyttig – men trots detta äter många afrikaner med låga inkomster onyttig mat.

Derek Headey, vid International Food Policy Research Institute, påpekar att överkonsumtion av mindre nyttig mat som rött kött och mat som innehåller mycket socker, salt eller fett, tillsammans med en för låg konsumtion av nyttigare mat, som grönsaker, frukt och nötter, nu är den främsta riskfaktorn när det gäller den globala sjukdomsbördan.

– Så är det inte ännu i Afrika, men det är på väg åt det hållet eftersom konsumtionen av onyttig mat snabbt ökar, i synnerhet i städerna, säger han till IPS.

Derek Headey påpekar att andelen människor som lider av fetma ökar snabbt, även i många länder där befolkningarna har små inkomster, som i Tanzania.