Danmark har fått ett nytt parti – igen. Det är – också igen faktiskt – Simon Emil Ammitzbøll-Bille, tillsammans med Christina Egelund, som står bakom det nya partiet som, inspirerat av franske presidenten Emmanuel Macrons parti En Marche!, fått namnet Fremad (Framåt). Simon Emil började sin politiska karriär som folketingsrepresentant för Radikale Venstre (som namnet […]
Danmark har fått ett nytt parti – igen. Det är – också igen faktiskt – Simon Emil Ammitzbøll-Bille, tillsammans med Christina Egelund, som står bakom det nya partiet som, inspirerat av franske presidenten Emmanuel Macrons parti En Marche!, fått namnet Fremad (Framåt).
Simon Emil började sin politiska karriär som folketingsrepresentant för Radikale Venstre (som namnet till trots inte alls är radikalvänster utan betecknar sig som socialliberala), men har sedan 2009 haft olika poster och ministertitlar som medlem av Liberal Alliance. Mellan Radikale Venstre och Liberal Alliance hann han dock med att starta ett annat parti: Borgerligt Centrum. Partiet beskrevs som ett borgerligt-humanistiskt mittenparti, men existerade bara ett halvår.
Det nya partiet Fremad verkar ligga i samma kategori, och de siktar på att bli invalda i Folketinget om tre år (eller när nu val utlyses) genom att vara ett parti som till skillnad från de andra borgerliga partierna inte efterlyser hårdare tag i invandringspolitiken. De står bakom flyktingkvoter, vill hämta hem de danska barn till jihadister som sitter i läger i Nordsyrien, och vill upphäva maskeringsförbudet (som alla vet infördes för att stoppa/straffa/oklart vad syftet egentligen var, de mycket få kvinnor i Danmark som bär burka eller niqab). De säger sig också vilja påskynda den gröna omställningen, och har klimatkrisen som en av sina huvudpunkter.
I gengäld vill de även sänka skatterna, privatisera mera, och har ett stort tillväxtfokus. De är positiva till EU, men vill ha rätt att säga nej till EU-diktat om exempelvis öronmärkt föräldraledighet då det går emot den liberala andan om människors fria val.
Som väntat är de övriga blå partierna inte direkt begeistrade. Att politisk mångfald är demokratiskt viktigt är ju alla överens om rent principiellt – så länge det inte innebär att röster tas från det egna partiet. Hur det än går kommer det bli intressant att följa partiets kampanj och resultat. Om de kommer in i Folketinget kan det betyda att den våg av ökad invandringsfientlighet bland partierna i Danmark, som hela tiden legat ett par år före den i Sverige, faktiskt har nått sin böljas topp och nu är på nedgång igen. Låt oss hoppas.
Vintermust! Hoppas på vår-, sommar- och höstmust också.
Bara inte den året-runt-betonade livsmedelstrenden når semlorna…