MYANMAR År 2017 trappades förföljelsen mot den muslimska minoriteten rohingya upp kraftigt i delstaten Rakhine i Myanmar. Byar förstördes, människor dödades, både kvinnor, män och barn, våldtogs, småbarn ska ha slängts på eldar, och mer än 700 000 människor flydde efter en militäroperation som FN kallade ett skolboksexempel på etnisk rensning. Förra året krävde FN i en rapport att landets militär skulle ställas inför rätta för brott mot mänskligheten och folkmord.

Rapporten drog slutsatsen att det fanns tillräckligt med material för att utreda och åtala sex högt uppsatta militära ledare för folkmord i norra Rakhine, och kritik riktades också mot landets de facto-ledare Aung San Suu Kyi för att inte ha agerat för att stoppa militären. Tidigare i höstas slog oberoende utredare tillsatta av FN fast att riskerna för folkmord av rohingyerna kvarstår, och att ett skäl till detta är att ingen ännu har ställts till svars. Men Myanmars, och Aung San Suu Kyis, ansvarsfrihet ser nu ut att vara till ända efter att tre separata rättsfall blev verklighet i förra veckan.

Brott mot mänskligheten

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) meddelade i torsdags att anklagelser riktade mot Myanmar för brott mot mänskligheten, som fördrivning liksom ”förföljelse på etnisk eller religiös grund” mot rohingyerna, ska utredas. Eftersom Myanmar inte har ratificerat Romfördraget som upprättade Internationella brottmålsdomstolen, begärde ICC-åklagaren Fatou Bensouda i somras en förundersökning kring brott som skett över gränsen från Myanmar i Bangladesh, ett land som har ratificerat ICC.

Ett av de brott som nu kan utredas är fördrivning eftersom detta fullbordades när rohingyer flydde till Bangladesh. Utredningen gäller dock inte anklagelser om folkmord. Däremot kan ICC, till skillnad från Internationella domstolen (ICJ), ställa specifika individer till svars.

– Den här fullständiga utredningen syftar till att leda till faktiska åtal av individer, säger Laetitia van den Assum, medlem av en oberoende kommission som leds av den tidigare FN-generalsekreteraren Kofi Annan, till BBC.

Men det var Gambia som var först ut med att utkräva ansvar, när landet i förra veckan lämnade in en stämningsansökan till Internationella domstolen i Haag mot Myanmar för brott som folkmord. Myanmar är undertecknare till FN:s folkmordskonvention från 1948 sedan 1956 och kan därför hållas till svars inom ICJ för brott mot folkmordskonventionen. I denna process kan dock inte individer ställas inför rätta, däremot kan även denna process öka pressen på Myanmars ledning, inklusive mot Aung Sun Suu Kyi.

Ikonisk status

Hennes ikoniska status som ledare av demokratirörelsen mot Myanmars militärjunta ledde till hyllningar och en rad utmärkelser, bland annat Nobels fredspris som hon tilldelades 1991. Men i och med upptrappningen av förföljelserna mot royingyerna, och då hon anklagats för att okritiskt acceptera militärens agerande, har hon kritiserats hårt internationellt de senaste åren och flera utmärkelser har också tagits tillbaka. Bland annat fråntogs hon sin Freedom of Dublin Award i december 2017 i syfte att öka pressen på henne att agera. Aung Sun Suu Kyi har dock inte ändrat sin ståndpunkt och kommer att representera Myanmar samt leda försvaret mot anklagelserna om folkmord när förhör i ICJ hålls den 10–12 december i Haag.

– Gambias rättsliga åtgärder sätter igång en juridisk process inför världens högsta domstol som skulle kunna besluta att Myanmars övergrepp mot rohingyerna är ett brott mot folkmordskonventionen, säger Param-Preet Singh som arbetar på Human Rights Watch program för internationell rättvisa, och menar att detta kan bidra till att de värsta trakasserierna och våldet mot rohingyerna i Myanmar får ett slut.

Det faktum att det är just Gambia, ett land som bara för två år sedan lyckades få slut på det långa diktaturväldet under Yahia Jammeh, som tar initiativ till rättsprocessen välkomnas:

– Andra medlemmar av folkmordskonventionen borde följa Gambias exempel och ge dem sitt tydliga och orubbliga stöd, säger Alison Smith från No Peace Without Justice, som är en av flera icke-statliga organisationer som har gett sitt stöd till stämningsansökan.

Officiellt statslösa

Den som har varit drivande i Gambias process för att ställa Myanmar till svars är landets justitieminister Abubacarr Tambadou som då han 2018 deltog i ett möte med Organization of Islamic Cooperation i Bangladesh träffade många rohingyer i landets flyktingläger som berättade om vad de utsatts för.

Abubacarr Tambadou, som tidigare var åklagare i den internationella Rwandatribunalen, tog därefter initiativ till att stämma Myanmar i ICJ, för Organization of Islamic Cooperations räkning. Organisationen representerar 57 länder.

Rohingyer har länge diskriminerats i Myanmar, ett land som till 90 procent utgörs av buddhister. Rohingya-minoriteten har utsatts för våldsamheter från den buddhistiska majoritetsbefolkningen vid upprepade tillfällen, förutom 2017 även 2012 och 2016. De har länge nekats medborgarskap i Myanmar, och i och med medborgarskapslagen från 1982 anses rohingyer inte utgöra något av de folkslag som har rätt att bli medborgare, och är därmed officiellt statslösa.

”Bengaler”

Trots att minoriteten bott i delstaten Rakhine i århundraden har de utmålats som utlänningar och Myanmars myndigheter hänvisar till dem som ”bengaler”. I årtionden har de utsatts för särbehandling, med kraftiga begränsningar i var de får bosätta sig. I vissa områden måste rohingyer söka tillstånd för att gifta sig och på vissa platser tillåts de inte skaffa mer än två barn, med konsekvensen att ett stort antal barn inte är registrerade och därmed nekas skolgång.

– Under årtionden har Myanmars myndigheter försökt att utplåna oss, genom att begränsa oss till getton, tvinga oss att fly vårt hemland och genom att döda oss, säger Tun Khin, ordförande för organisationen Burmese Rohingya Organisation UK (Brouk), till AFP i en kommentar till varför rohingyer i Argentina tillsammans med latinamerikanska människorättsgrupper nu tagit initiativ till en rättsprocess riktad mot Aung Sun Suu Kyi och arméchefen Min Aung Hlaing, i Buenos Aires.

Argentina har lagstiftat om universell jurisdiktion vilket ger en stat rätt att pröva en person från en annan del av världen som misstänks ha begått allvarliga internationella brott som exempelvis folkmord, krigsbrott eller brott mot mänskligheten.

– Denna klagan vill se straffpåföljder för förövarna, medbrottslingarna och de som mörklagt folkmordet. Vi gör det genom Argentina för att de inte har någon annan möjlighet att lämna in en brottsanmälan någon annanstans, säger advokaten Tomas Ojea till nyhetsbyrån AFP.