LIBANON En generalstrejk var ursprungligen planerad att genomföras på måndagen men sköts upp till torsdagen efter att demonstranter som blockerade vägar i Beirut attackerades med stenar och andra tillhyggen.

Generalstrejken är tänkt att pågå i tre dagar men en arbetsgivargrupp har dragit in sitt stöd för strejken. Även i Baalbek och i Tyre uppstod konfrontationer mellan demonstranter och Hizbollah- och Amalsupportrar som bar på partiflaggor och i vissa fall var beväpnade med knivar och batonger, rapporterar Amnesty International.

Som en reaktion på upptrappningen svarade kvinnor i ett av de områden där konfrontationer bröt ut med att demonstrera med budskap mot sekterism och för nationell enighet. Kvinnorna gick från Chiyah till Ain al-Remmaneh, skriver den libanesiska journalisten Timour Azhari som har bevakat protesterna sedan de bröt ut för den libanesiska tidningen The Daily Star Lebanon, på Twitter. Protesten mot sekterism i just området Ain al-Remmaneh har stor symbolisk vikt då det var där våldsamma konfrontationer ägde rum i mitten på 1970-talet, konfrontationer som brukar beskrivas som startskottet till det libanesiska inbördeskriget.

Timour Azhari har i ett reportage för Al Jazeera English intervjuat flera demonstranter som attackerades. En av dem, Marie-Nor Hechaime, förklarar att det var skrämmande just när det hände men att det inte betyder att hon kommer att stanna hemma fortsättningsvis:

– Det har inte avskräckt mig alls, självklart kommer jag att gå ut igen, säger hon. Hon säger dock att de senaste dagarnas konfrontationer, i vilka även vissa demonstranter svarade med att kasta sten och slå tillbaka, har ändrat läget:

– Om framtiden så känner jag att smekmånaden är över… Folk börjar känna att det här kommer att fortsätta. Vi måste verkligen vara strategiska och även detta ”vi” håller på att delvis omvärderas, säger hon till Al Jazeera.

Demonstrationerna  – som bröt ut i oktober efter att regeringen misslyckats med att hantera flera allvarliga skogsbränder och bara dagar det införde en ny skatt på Whatsapp har – mestadels varit fredliga. Men även vid två tidigare tillfällen har supportrar till Hizbollah och Amal-partiet gått till attack mot demonstranter och deras protestläger.

– Men de två senaste dagarnas attacker, som verkar vara koordinerade, skulle mycket väl kunna vara ett tecken på en farlig eskalering. Myndigheterna måste omedelbart agera för att skydda demonstranter och försvara rätten till fredliga sammankomster, säger Lynn Maalouf från Amnesty Internationals Mellanösternavdelning i ett uttalande från tisdagen.

– Detta måste inbegripa att ställa de som bryter mot mänskliga rättigheter, som [de som utfört] dessa våldsamma attacker, till svars. Militären och säkerhetsstyrkor har en plikt att försäkra att rätten att fredligt protestera upprätthålls och försvara alla från våldsamma attacker från rivaliserande demonstrationer och beväpnade individer.

Demonstranterna har krävt en uppgörelse med landets politiska och sekteristiska system, som de anser har orsakat den utbredda korruptionen i landet och lett landet i ekonomisk kris. Demonstranter och kommentatorer pekar på att Taifavtalet, fredsavtalet som avslutade inbördes kriget 1989, å ena sidan betonade att landets politiska institutioner skulle gå ifrån politisk sekterism, å andra sidan inte satte upp någon tidsram för detta. Resultatet blev istället att landets system låsts fast vid sekterism som ärvts från den franska kolonialtiden och som bland annat avspeglas i att landets president ska vara kristen, premiärministern sunnimuslim, och parlamentets talman shiamuslim.

Protesterna som nu går in på sin sjunde vecka ledde till premiärminister Saad al-Hariris avgång den 29 oktober. Trots att shiamuslimska Hizbollah, terrorstämplade av USA och EU, har drivit frågor som just kamp mot korruption har ledaren Hassan Nasrallah uppmanat supportrar att inte delta i protesterna. Hizbollah har haft ett stort inflytande på den libanesiska regeringen som bildades tidigare i år, med tre departement.