I många år var En köpfri dag ganska ensam som kampanj mot köphetsen inför jul i Sverige, trots att många höll med om att konsumtionssamhället gått för långt. Men de senaste åren har nästan hela svenska miljörörelsen hakat på i kampanjer mot överkonsumtion och Black Friday.

Reorna och reaktionerna på reorna en månad innan jul har nu blivit så många att det är svårt att hålla reda på allt. Därför ska jag försöka reda ut det hela här.

Var åttonde svensk börjar julshoppa redan i september eller tidigare. Om vi säger att julhandeln pågår ungefär september–december, så är det 4 av årets 12 månader. Under denna period har Naturskyddsföreningen utlyst shoppingfri månad i oktober och Marthaförbundet i november. Övergripande har också Greenpeace internationellt startat en kampanj för att bojkotta julklappar: Give up gifts.

Men det mesta händer i november, bland annat lanseringen av årets julklapp på olika datum sedan 1988. Trots att en rad olika organisationer numera brukar utse grönare alternativ till årets julklapp, så går nästan all uppmärksamhet till handelns förslag.

Efter Halloween 31/10 är det 11/11 årligen singles day, på svenska kallad singlarnas dag eller alla singlars dag (likt alla hjärtans dag). 11/11 är valt för att ettorna ser ut som singlar. Tidstypiskt nog har den här readagen faktiskt importerats från Kina, där den började på 90-talet. Desto mindre unikt är att vad som började med omtanke om medmänniskor snart förvandlats till ännu en dag då denna omtanke ska yttra sig som konsumtion.

16–24 november 2019, årligen sista hela veckan i november, är det sedan 1994 The European week for waste reduction, på svenska Europa minskar avfallet. Det är ett stort EU-projekt med över 16 000 registrerade aktiviteter i Europa 2019. Drivs i Sverige av Avfall Sverige, som är kommunernas branschorganisation för avfallshantering. Syftet är att verka för minskat avfall, vilket förstås inkluderar mer hållbar konsumtion.

Så fort den veckan tar slut blir det White Monday, måndag 25/11 2019. Det är ett samarbete mellan företag, civilsamhälle och influencers för att främja cirkulär ekonomi. Drivs av Medveten konsumtion och Repamera AB. Rabatter på olika alternativ till nyproducerat finns att utnyttja på White Monday. Grundades först 2017 i Sverige, men har redan spridit sig internationellt.

Senare samma vecka är det dags för den klassiska striden mellan motpolerna Black Friday och Buy Nothing Day (i Sverige En köpfri dag) som står emot varandra den fredag som infaller 23-29 november, i år 29/11. En köpfri dag startade i Kanada 1992 och brukar få stor uppmärksamhet i svensk media sedan 00-talet. Slogan är att handla genom att inte handla.

Sverige var faktiskt snabbare på att börja fira Buy nothing day än Black Friday, men i år blir det nog den största shoppingstriden någonsin. I kampanjer på själva Black Friday finns nu nämligen inte bara nätverket En köpfri dag, utan även aktioner från Extinction rebellion och sedan förra året även hela Naturskyddsföreningen – som dessutom översätter sitt budskap till många olika språk för internationell spridning. Men ännu större är att den fjärde stora globala klimatstrejken som Greta Thunberg inspirerat till kommer börja samma dag genom Fridays for future, som förstås inte heller gillar överkonsumtionen på Black Friday. Dagen efter fyller dessutom Naturskyddsföreningen på med events för prylbytardag runt om i landet.

Så vad gör då handeln för att motmobilisera? Jo, man har utökat Black Friday till Black Weekend och till och med Black Week på sina håll. Och så fort den är slut blir det rea på Cyber Monday.

Dagen efter sker ännu en kontring genom Giving Tuesday, som grundades 2012 i USA och kom till Sverige 2017. Då uppmanas vi att skänka en del av eventuellt ekonomiskt överflöd till välgörenhet. Ju mer vi skänker just den dagen, desto mer lovar rika kopplade till dagen att skänka. Vilket kan vara bra, eftersom risken annars är stor att det vi sparade in på att undvika hela Black Week annars kommer ”kompenseras” med annan shopping istället. I Sverige lyfts Giving Tuesday bland annat av Giva Sverige och Effektiv altruism.

Med tanke på hur vanligt det är med kritik av överkonsumtion i större religioner, så är det kanske bara en tidsfråga innan även deras företrädare tar en större roll i den här årliga konsumtionsdebatten. Det handlar ju inte bara om miljö, utan även om att lyfta andra värden i livet än materiell rikedom – inte minst tid, skuldfrihet och välmående.

Ungefär hälften av svenskarna brukar sympatisera med En köpfri dag och ungefär hälften brukar inte handla på Black Friday. Intressant nog är det här bara delvis samma personer, eftersom attityd och beteende långt ifrån alltid följs åt.

Förra året minskade dock decemberhandeln trots högkonjunktur, vilket delvis tros bero på den här växande kritiken mot överkonsumtionen – att vi svenskar konsumerar som om vi hade fyra jordklot när vi bara har ett.

Kampanjdagarna i sig är förstås tänkta som startskott för bestående bättre beteende. För det finns den växande floran av Facebook-grupper som året runt handlar om minimalism, downshifting, frivillig enkelhet, köpfritt, osv. Där kan du läsa mycket mer om alternativen till överkonsumtion.