KLIMAT Om utsläppen av växthusgaser hade börjat minska kraftigt redan 2010 hade det räckt med jämförelsevis små åtgärder per år för att nå fram till Parisavtalets klimatmål.

Men eftersom utsläppen i stället har fortsatt att öka krävs det nu betydligt kraftigare åtgärder. Fram till 2030 måste utsläppen minskas med 7,6 procent per år, för att ha en rimlig chans att nå 1,5-gradersmålet.

Eller med 2,7 procent per år om ambitionen sätts något lägre, med sikte på 2-gradersmålet.

Mer hoppfull nu

Det framgår av Gap Emissions Report 2019, som FN:s miljöprogram UNEP nu släpper.

– På sätt och vis är jag mer hoppfull nu än jag var för tio år sedan, för nu ser vi ett helt annat politiskt tryck och dessutom många initiativ från den privata sektorn, säger Petteri Taalas vid den förberedande presskonferens då WMO presenterade siffror som till stor del ligger till grund för Gap Emissions Report 2019.

– Men vi måste öka takten. Och vi måste komma ihåg att förändringen inte kommer att ske över en natt.

Vi fortsätter att göra oss fossilberoende, påpekar han – och det tar tid att komma ur.

– När man har byggt ett nytt kolkraftverk stänger man det inte nästa dag. Och samma sak gäller för din nya bil, säger Taalas,

Underkända klimatlöften

Den nya rapporten ger dock en dyster bild. De flesta klimatlöften som lämnats av de 184 stater som har ratificerat Parisavtalet får underkänt.

Dels är ytterst få länder på väg att uppfylla sina löften, dels är löftena inte tillräckligt omfattande. Om de skulle följas beräknas temperaturökningen bli drygt 3 grader år 2100, vilket enligt FN:s klimatpanel bland annat kan få svåra konsekvenser för matförsörjningen i många områden på jorden.

Inte oväntat

Men det är inte helt oväntat att åtagandena i Parisavtalet får underkänt. Tanken med de första klimatlöftena, som avgavs när avtalet togs fram 2015, var i första hand att få med alla länder på tåget och åtminstone förankra ambitionen att börja minska utsläppen av växthusgaser. Därefter ska löftena uppdateras och skärpas löpande, för att till sist nå den nödvändiga nivån.

– Det är inte så konstigt att länderna hade låga ambitioner när de formulerade sina första klimatlöften, säger John Christensen vid UNEP på presskonferensen där rapporten presenteras.

– Då visste de inte hur de andra länderna skulle förhålla sig, och då är det naturligt att ligga lågt. Nu blir det annorlunda, när vi vet vad som gäller och länderna peppar varandra att skärpa sina åtaganden.

De första uppdateringarna av ländernas klimatlöften ska presenteras under nästa år.

Krävs global samverkan

De största utsläppen av växthusgaser kommer från Kina, USA, EU och Indien – i den ordningen. Tillsammans står de för ungefär 55 procent av världens utsläpp.

Rapportförfattarna påpekar att den siffran tydligt visar att det krävs global samverkan för att lösa klimatfrågan. Därför ser många med oro på det faktum att president Donald Trump har bestämt att USA nu ska lämna Parisavtalet, vilket träder i kraft strax efter nästa presidentval – om det inte kommer nya besked innan dess.

– Men även om USA är på väg ut finns det många positiva tecken. Många kolkraftverk har konverterats till gas, det har blivit lönsamt att investera i sol-el och tio stater och ett stort antal städer i USA fortsätter ändå att arbeta i linje med Parisavtalet. Dessutom har landet redan fullföljt halva sitt åtagande, säger Petteri Taalas.

En sak som lyfts fram särskilt i årets rapport från UNEP är de subventioner av fossila bränslen som fortfarande finns kvar i så gott som hela världen. ”Om alla subventioner fasas ut skulle utsläppen av koldioxid kunna minska med tio procent till 2030” skriver rapportförfattarna.