KLIMAT – Världshaven absorberar mer än en fjärdedel av all koldioxid i atmosfären och skapar över hälften av vårt syre. När mer och mer koldioxid tas upp försuras haven vilket hotar allt liv i dem, sa Antonio Gutierrez.

Det största hotet mot världens 44 små östater är de stigande vattennivåerna som kan komma att helt dränka vissa av länderna, bland andra Maldiverna, Marshallöarna, Kiribati, Nauru, Salomonöarna, Tuvalu, Palau och Mikronesien.

Över en tredjedel av befolkningen på Marshallöarna har exempelvis lämnat öarna de senaste 15–20 åren. Många för att söka arbete, vård eller utbildning, men klimatförändringarna hotar de som bor kvar, enligt FN. Och den stigande temperaturen i havet förändrar också fiskebestånden i världen och får fisken att migrera, vilket är ett stort problem för många önationer.

För närvarande pågår förhandlingar om ett nytt globalt havsavtal inom FN. Och samtidigt finns det förslag på att bilda ett globalt nätverk av skyddade havsområden. I rapporten “Greenpeace’s 30×30: A Blueprint for Ocean Protection” har Greenpeace i samverkan med universiteten i York och Oxford utarbetat en vision för ett sådant nätverk.

Louisa Casson, som arbetar med havsfrågor på Greenpeace i Storbritannien, säger att för att lyckas konstruera ett nätverk av skyddsområden så måste FN enas om ett starkt globalt havsavtal under 2020.

Världshaven har blivit allt mer ansträngda på grund av bland annat överfiske, illegalt fiske, plastavfall och annan nedskräpning, oljeutsläpp samt oansvarig utvinning av olja och gas. Därtill kommer stigande temperaturer till följd av klimatförändringar.

Palitha Kohona, före detta biträdande chef för en arbetsgrupp inom FN om marin hållbarhet, säger att idén om att skapa skyddsområden i haven har diskuterats länge. Han säger att många europeiska länder och organisationer från väst sätter frågan högt på agendan.

Och han menar att det finns möjlighet för att fatta historiska beslut som kan rädda artrikedomen i havet.

– Rätt identifierade och skötta kan havsskyddsområden hjälpa till att skydda livsmiljön för utsatta arter och marina livsformer som det har tagit miljoner år att utveckla, säger Palitha Kohona, som också varit Sri Lankas representant i FN.

– Vid klimattoppmötet i Madrid måste vi uppmuntra beslut som balanserar ekonomiska hänsyn med att bevara miljön för våra barn, säger han.

Louisa Casson säger att det finns ett brett stöd för att det behövs ett globalt havsavtal men menar att det finns risk för att avtalet inte blir tillräckligt konkret och långtgående.

– Utan ett robust nytt avtal kommer krisen i haven bara att förvärras vilket kommer få stor påverkan på vår planets hälsa och för hela mänskligheten, varnar hon.

FN har utnämnt det kommande årtiondet till ett årtionde för havsforskning för hållbar utveckling till stöd för försöken att vända den negativa trenden i våra hav.