MYANMAR Det är Aung San Suu Kyi, mottagare av Nobels fredspris 1991, som leder försvaret av Myanmar efter att landet stämts för folkmord av Gambia i Internationella domstolen i Haag. Hon tillbakavisade anklagelserna om folkmord:

– Kan det finnas uppsåt för folkmord från en stat som aktivt utreder, åtalar och straffar soldater och officerare som anklagas för missgärningar? sade hon och hävdade att de eventuella brott som begicks av enskilda soldater bäst utreds av Myanmar.

Gambia stämde Myanmar för folkmord i den Internationella domstolen i Haag (ICJ) för Organization of Islamic Cooperations räkning i november och har bland annat krävt att domstolen vidtar provisoriska åtgärder för att förhindra fortsatta brott mot rohingyer i Myanmar. Detta motsatte sig Aung San Suu Kyi som uppmanade domstolen att inte vidta några åtgärder ”som skulle kunna förvärra den pågående väpnade konflikten och fred och säkerhet i Rakhine.”

– Att elda på den extrema polariseringen i Rakhine, till exempel, kan skada värden som fred och enighet i Myanmar, sade hon i sitt tal.

Det var 2017 som över 700 000 rohingyer tvingades på flykt efter att Myanmars militär inledde en operation som FN har kallat ett skolboksexempel på etnisk rensning. Militärens operation inleddes efter att den att den väpnade gruppen Arakan Rohingya Salvation Army attackerat militära installationer i norra Rakhine.

Militärens svar blev en brutal offensiv i vilken många mördades, byar brändes ned, kvinnor och barn våldtogs och hundratusentals drevs på flykt. En FN-rapport från 2018 drog slutsatsen att det fanns tillräckligt med material för att utreda och åtala sex högt uppsatta militära ledare för folkmord i norra Rakhine. Rapporten kritiserade också Aung San Suu Kyi för att hon inte agerade för att stoppa militären.