En ny studie har visat att världens havsnivåer kan komma att stiga ännu snabbare än man tidigare trott. Det skulle drabba hela världen – men innebär ett särskilt hot mot lågt liggande Stillahavsöar. KLIMAT Förra månaden varnade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres i ett tal inför FN:s ekonomiska kommission för Asien och Stillhavsområdet, ESCAP, för att […]
En ny studie har visat att världens havsnivåer kan komma att stiga ännu snabbare än man tidigare trott. Det skulle drabba hela världen – men innebär ett särskilt hot mot lågt liggande Stillahavsöar.
KLIMAT Förra månaden varnade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres i ett tal inför FN:s ekonomiska kommission för Asien och Stillhavsområdet, ESCAP, för att om klimatförändringarna inte hejdas så kan upp emot 300 miljoner människor komma att drabbas av de stigande havsnivåerna inom 30 års tid. Av dessa befolkningar lever 70 procent i Asien eller Stillhavsområdet.
Varningen kom efter att forskare i en rapport som nyligen publicerades i Nature Communications meddelat att världens havsnivåer kan vara på väg att stiga betydligt snabbare än man tidigare har trott. Enligt rapporten är ett flertal länder i Asien särskilt hotade, tillsammans med ett antal önationer i Stilla havet.
Benjamin Straus, som är ordförande för forskningsgruppen Climate Central som gjort studien, säger i en intervju med CNN att resultaten pekar på att ”betydligt fler människor än vi tidigare trodde” riskerar att drabbas av stigande havsnivåer och att omedelbara åtgärder därför måste till för att undvika en ”ekonomisk och humanitär katastrof”.
De länder som anges som mest sårbara är 57 små önationer, som samtidigt är utvecklingsländer.
Andrew Jones är chef för avdelningen för havsfrågor inom Stillhavsgemenskapen, SPC, som är den ledande vetenskapliga organisationen i regionen. Han säger till IPS att de länder som löper allra störst risk att drabbas av klimatförändringarna är de fyra atollnationerna Maldiverna, Marshallöarna, Kiribati och Tuvalu.
– Dessa länder ligger bara ett fåtal meter över havet och saknar högre marker. Men de kommer att bli obeboeliga långt innan de slukas från jordens yta. Även mindre havsnivåhöjningar kommer att leda till fler översvämningar som kommer att slå ut färskvattentäkter och grödor, säger Andrew Jones.FN har beslutat att under 2021–2030 fokusera på havsforskning och hållbarhet.
Det är långt ifrån tillräckligt, men ändå ett steg i rätt riktning menar Andrew Jones. Detta eftersom det kommer att behövas mer detaljerad forskning inför de politiska beslut som krävs för att lindra och anpassa utvecklingen i de utsatta önationerna.
– Men det görs inte tillräckligt för att bemöta den klimatkris som Stillahavsöarna står inför, säger Andrew Jones.
Han menar att det kommer krävas omfattande anpassningsåtgärder för att inte flera av Stillahavsöarna ska bli obeboeliga. Men den avgörande frågan är enligt Andrew Jones att världens länder gör det som krävs för att förverkliga målsättningarna i Parisavtalet.
