BOLIVIA Klockan 19.40 söndagen den 20 oktober stoppades den preliminära snabbräkningen av rösterna i Bolivias presidentvalet. Snabb-räkningen TREP som hade hunnit räkna 83,8 procent av rösterna visade att ingen av kandidaterna hade uppnått 50 procent av rösterna och att skillnaden mellan ettan och tvåan i valet var mindre än 10 procent, så det skulle bli en andra valomgång. Enligt TREP, som genomfördes av en privat aktör Neotec, ledde den sittande presidenten Evo Morales med 45,28 procent och tvåan var högerkandidaten Carlos Mesa med 38,16 procent. Den enda tillåtna vallokalsundersökningen visade att skillnaden mellan kandidaterna var 9,33 procent.

Bolivia använder sig av två rösträkningsmetoder som Amerikanska Staternas Organisation (OAS) rekommenderat sina medlemsländer, en snabbräkning och den officiella. Den preliminära snabbräkningen TREP ger en första indikation på valutgången men är inte bindande. Det var sedan tidigare planerat att den bolivianska valmyndigheten TSE skulle tillkännage rapporter från TREP fram till 80 proocent av rösterna. Parallellt görs en officiell rösträkning som är lagstadgad och bindande. Resultatet ska tillkännages inom en vecka.

<strong>Den officiella rösträkningen</strong>

Den officiella rösträkningen som TSE påbörjade på söndagen, hade redan på måndag hunnit till 95,63 procent av rösterna. TSE rapporterade den 21 oktober att Morales ledde med 46,86 procent mot Mesa med 36,2 procent. Rösterna som fortfarande inte räknats var från landsbygden där Morales beräknades få stor majoritet. Det fanns en tydlig trend som visade att Evo Morales var på väg att vinna med mer än 10 procent över högerkandidaten, det som behövdes för en säker valseger.Men det var för sent, oppositionen fullföljde sina kupp-planer 

Denna information kom förgäves. Redan på söndagen hade Carlos Mesa anklagat valmyndigheten TSE för att fuska. Och oppositionen uppmanade till mobilisering och protester utanför de lokala valmyndigheterna. Att snabbräkningen avstannat var bevis för fusk, menade kritikerna. De internationella medierna höll med. På måndag ifrågasatte OAS den officiella rösträkningen. De menade att det var oförklarligt. Vallokaler och valmyndigheter attackerades och valmaterial brändes av upprörda oppositionella. De bolivianska medierna i händerna på oppositionen och de internationella mediebolagen basunerade ut att det förekommit valfusk.

Bolivia i brand

Det var uppstarten till en statskupp som enligt den Interamerikanska Kommissionen för mänskliga rättigheter, CIDH, resulterat i 36 döda och 800 skadade. Minst 360 personer sitter i dag häktade. CIDH konstaterar att i både Sacaba och Senkata ska säkerhetsstyrkorna genomfört en massaker när de sköt mot demonstranterna som motsatte sig statskuppen. Andra människorättsorganisationer rapporterar om rasistiska överfall, lynchmobb mot folkvalda politiker och ministrar och flera tusen människor som är på flykt och att minst 25 personer som sökt asyl på Mexikos ambassad kan inte resa ut ur landet.Den slutgiltiga resultaten tillkännagavs som planerat den 25 oktober. Morales hade fått 2 889 359 röster 47,08 procent och högerkandidaten Carlos Mesa 2 240 920 röster 36,51 procent. Skillnaden mellan kandidaterna var 10,5 procent.

<strong>Våldsamma upplopp </strong>

Regeringen och OAS bestämde den 29 oktober att göra en total valrevision som skulle bli bindande för alla parter. OAS skulle engagera 30-tal valtekniska experter och en undersökning väntades överlämnas efter två veckor. Carlos Mesa och oppositionen som redan dömt ut valet för fusk, protesterade mot valrevisionen. Ledaren för de högerextrema i Santa Cruz, Luis Fernando Camacho, utmanade den 2 november polisen och militärerna att göra uppror mot presidenten. 

OAS släppte sin rapport på 13 sidor den 10 november, en dag innan vad som avtalats med regeringen. I rapporten skriver OAS att det funnit tecken på oegentligheter, valdatasystemet manipulerades, att underskrifter förfalskats och att det var osannolikt att Morales skulle ha vunnit redan i första omgången om valet gått rätt till. OAS rekommenderade att utlysa nya val. Evo Morales instämde i OAS rekommendationer och utlyste genast nytt val med en ny valmyndighet. 

De krävde Morales avgång. Protesterna och våldsamheterna fortsatte. Radio och tv- stationen stormades. Polisen hade redan lördagen den 9 november dragit sig tillbaka från gatorna och vägrade lyda order från regeringen. I det läget uppmanade generalen Williams Kaliman, landets militärchef, presidenten att avgå. Vilket Evo Morales gjorde strax därefter. Statskuppen som började redan på valdagen den 20 oktober hade fullbordats den 10 november. 

Men vad som skulle kunna ses som motivering för ett maktövertagande, det vill säga att det förekommit valfusk, är långt ifrån självklar. Flera experter oberoende från varandra menar att OAS inte hade några grunder för att uttala sig om oegentligheter och därmed bidrog till att lägga landet i kaos och öppnade för en statskupp.

<strong>Protester mot OAS uttalanden</strong>

Den USA-baserade tankesmedjan Center for Economic and Policy Research (CEPR) var den första att protestera mot OAS uttalanden. I en rapport från november konstaterar CEPR att OAS gjort sina antaganden om ”oegentligheter” och ”det svåra att förklara förändringarna i resultaten” utan att lägga fram bevis. CEPR kommer fram till att varken snabbräkningen eller den officiella rösträkningen uppvisar några signifikanta förändringar i rösttendensen. Tvärtom, tendensen som är både känd och förklarlig pga geografiska valpreferenser bara bekräftas. Dessutom stoppades aldrig, till skillnad från snabbräkningen, den officiella rösträkningen. CEPR menar också att det är oklart hur snabbräkningen skulle ha påverkat den officiella rösträkningen som pågick parallellt, så som OAS hävdar. 

Nästa expert att kritisera OAS var Walter Mebane, statistiker från University of Michigan och en av världens främsta experter i valfusk. Mebane menar i en rapport den 13 november att de eventuella oegentligheterna i valet inte var avgörande i valutgången. Med hjälp av en statistisk modell eforensics2 visar Mebane att även när de av OAS ”uppskattade fuskröster” överförs till oppositionskandidaten Carlos Mesa hade Evo Morales en marginal på mer än tio procent över motståndaren.

Därefter kom ett öppet brev från över 100 ledande forskare och statistiker från hela världen som tillbakavisade anklagelserna om valfusk. Experterna menar att OAS:s uttalande om oegentligheter i valet som spreds världen över saknar grund och är en falsk berättelse som upprepats av de stora medierna. I brevet skriver de att de fel som OAS gör i sina antaganden är grundläggande och lätt kan förklaras statistiskt, vilket de också gör i brevet. De uppmanar OAS att dra tillbaka sina vilseledande uttalanden om valet, som de menar har bidragit till den politiska konflikten och fungerat som ”motivering” för militärkuppen i Bolivia.

<strong>Svidande kritik</strong>

Det var till och med indirekta anklagelser, och som skulle växa med dagarna, om att OAS varit inblandat i statskuppen mot Evo Morales. OAS generalsekreterare Luis Almagro höjde tonen mot Evo Morales och mot kritikerna medan organisationens valexperter menade att de skulle presentera en mer utförlig rapport med bevis för sina antaganden. Rapporten kom den 4 december och det var i huvudsak upprepningar från den från den 10 november.

Den latinamerikanska tankesmedjan CELAG gick igenom OAS nya rapport. CELAG menar att misstaget OAS gör är att deras antaganden om oegentligheter bygger på den av OAS rekommenderade snabbräkningen TREP, som varken är en officiell räkning eller bindande. Vad gäller den officiella räkningen hävdar OAS oegentligheter i 0,25 procent av de totala rösterna. Och precis som valexperten Walter Mebane, menar CELAG att om alla ”uppskattade fuskröster” överförts till oppositionskandidaten hade Evo Morales ändå med god marginal fått över tio procent över motståndaren.

<strong>Undviker att tala om statskupp</strong>

Det är uppenbart att berättelsen om valfusket utnyttjades för att genomföra ett maktövertagande. Den bolivianska högern mobiliserade sina arga anhängare för att skapa en ohållbar situation. De internationella medier och det politiska etablissemanget var behjälpliga. Det var ett nödvändigt maktövertagande, menade de. Och de undviker att tala om en statskupp. Men sättet maktövertagandet genomfördes följer ett rätt så förutsägbart mönster från tidigare statskupper och enligt en gängse definition av en statskupp.En regeringschef tvingas avgå, utan ett konstitutionellt beslut, av annan aktör. Presidentens mandat som slutar den 20 januari 2020 avbröts. Det saknas fortfarande ett parlamentariskt beslut, exempelvis en riksrätt, för att tvinga Evo Morales avgå. Presidenten tvingades avgå på ”uppmaning” av militärerna. Tillsättningen av en så kallad interimspresident bryter mot den bolivianska konstitutionen. Interimspresidenten tillsattes av parlamentet med endast 14 ledamöter. Till sist var det de väpnade styrkorna som avgjorde slaget i det konstitutionella avbrottet. Polischefen och högsta ledningen för de väpnade styrkorna sanktionerade den nya ”interimspresidenten”.