BISTÅND Redan i fjol syntes svagare stöd för biståndsanslagets storlek. 2018 var det samlade svenska biståndet nästan 51 miljarder kronor, enligt Sida.I år sviktar biståndsviljan mycket mer.

Nu tycker 37,5 procent att biståndsanslaget bör minska eller tas bort helt och 54,6 procent att anslaget bör öka eller är lagom.

Skillnaden i procentenheter har mellan åren krympt från 38 till 17. Ett trendbrott, konstaterar Sidas generaldirektör Carin Jämtin.

– Sida har sedan 1974 mätt biståndsviljan. Det har gått upp och ner under de här 45 åren. Men en sådan här snabb förändring har vi inte kunnat se tidigare, säger hon till TT i samband med att opinionsundersökningen presenteras.

Flera skandaler

Mätningen avslöjar också en annan tydlig attitydförändring. 42,6 procent instämmer helt eller delvis med påståendet ”Sverige har nog med egna problem som borde lösas först, sedan kan vi börja tänka på andra länder”.Det är 9,5 procentenheter fler än förra året.

– Svenskarna har blivit mindre engagerade i världen, säger Carin Jämtin, tidigare biståndsminister (S).

Det finns flera skäl till den vikande biståndsviljan, enligt henne. Till exempel en allmänt ökad oro på grund av krig, klimathot samt växande nationalism och populism.

Biståndsminister Peter Eriksson (MP) tror att även ledningsskandaler inom ett par FN-organ har varit negativa för synen på bistånd.

”Borde ha råd”

Han pekar också på en hårdare inrikespolitisk debatt med partier som ifrågasätter det sedan länge rådande målet att en procent av Sveriges BNI (bruttonationalinkomst) ska gå till bistånd.

– Moderaterna har sällat sig till Sverigedemokraternas kritik, som gäller att vi inte längre ska satsa en procent på biståndet, säger han till TT.

– Man lyfter bara fram negativa saker och tycker att vi satsar för mycket pengar. Men i dag är vi mycket rikare än vad vi var för 20–30 år sedan. Vi har mer än dubblat våra inkomster sedan 1995, så vi borde ha råd.

Moderaterna föreslog i höstas att det svenska utvecklingsbiståndet ska avvecklas till 2030.

Ändå i topp

Som motbild framhåller Carin Jämtin och Peter Eriksson att fler trots allt är positiva till bistånd än negativa.

– En klar majoritet tycker att vi gör ett bra jobb, säger biståndsministern.

Han poängterar att det svenska biståndet tidigare i år fick högsta betyg av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD.

Och Carin Jämtin drar fram att den svenska biståndsviljan ligger i topp i EU. 61 procent av svenskarna svarade i maj att det är ”viktigt att hjälpa människor i utvecklingsländerna”. Siffran för hela EU är 36 procent, enligt Eurobarometern.

TT: Finns det mycket missuppfattningar om svenskt bistånd?– Jag tror att det finns många missuppfattningar om världen och att många tror att biståndet inte gör så stor skillnad som det faktiskt gör. Vi måste bli bättre på att berätta om resultaten.