Tre månader efter valet visar preliminära siffror att Afghanistans sittande president Ashraf Ghani får fortsätta leda det krigshärjade landet.Utmanaren hävdar fusk – och resultatet balanserar på decimaler. AFGHANISTAN Tillkännagivandet av ett resultat från valet den 28 september har skjutits fram vid två tillfällen och anklagelserna om fusk har haglat från utmanaren Abdullah Abdullahs håll. Ashraf […]
Tre månader efter valet visar preliminära siffror att Afghanistans sittande president Ashraf Ghani får fortsätta leda det krigshärjade landet.
Utmanaren hävdar fusk – och resultatet balanserar på decimaler.
AFGHANISTAN Tillkännagivandet av ett resultat från valet den 28 september har skjutits fram vid två tillfällen och anklagelserna om fusk har haglat från utmanaren Abdullah Abdullahs håll.
Ashraf Ghani vinner valet med 50,6 procent av rösterna, enligt de preliminära siffrorna. Bara några procentenheter mer än hälften av rösterna, vilket är vad som krävs för att vinna redan i första omgången.
– Med detta besked tar vi oss nu från mörkret till ljuset och från osäkerhet mot en ljus framtid, säger Ghani inför en firande samling anhängare vid presidentpalatset i Kabul, där han dock avvaktade med att utropa sig själv som segrare.
”Valt fuskarnas sida”
Både Ghani och Abdullah Abdullah har utropat sig som segrare under tiden efter valet. Abdullah beräknas nu få 39,5 procent av rösterna.
Även vid de två senaste valen, 2009 och 2014, har Abdullah varit den främste utmanaren. Bägge gångerna har han förklarat sitt nederlag med att det förekommit omfattande valfusk. Så också nu.
– Valkommissionen har tyvärr valt fuskarnas sida, säger han i ett tv-framträdande, där han kräver omräkning i flera av landets provinser.
– Det råder inget tvivel om att vi är valets vinnare sett till folkets sanna röster.
Osäkerheten kring valprocessen beror bland annat på att det inte finns någon folkbokföring eller ordentliga röstlängder i det krigshärjade landet. Dessutom underkändes ungefär en tredjedel av rösterna som lades.
Valkommissionens ledning betonade tidigare på söndagen att resultatet är preliminärt och att det ska granskas utifrån de klagomål som kommer in. Abdullah Abdullah har klargjort att han kommer att överklaga och om Ghanis stöd går under 50 procent blir det en andra valomgång.
Osugen på enhetsstyre
Efter det förra valet fick USA kliva in som medlare och motsättningarna löstes genom en maktdelning, där den så kallade enhetsregeringen bildades. I den har Abdullah Abdullah haft rollen som chefsminister.
Personer som arbetar nära Ashraf Ghani säger att den sittande presidenten inte vill se en ny lösning av det slaget, rapporterar Reuters.
Kandidaterna har i utgångsläget målat upp liknande visioner för Afghanistan – om fred, ekonomisk utveckling och bättre utbildning – men står i mångt och mycket som företrädare för sina respektive folkgrupper. Ghani är pashtun och Abdullah är tadzjik.
Svenska Afghanistankommittén vill se ett tydligt valresultat så att landet får en tydlig ledning.
”Det är viktigt att det finns en legitim politisk motpart i Afghanistan, som kan ha dialog med det internationella givarsamfundet om ett fortsatt stöd, liksom i framtida fredssamtal”, säger organisationens generalsekreterare Andreas Stefansson i en skriftlig kommentar.
Nya talibansamtal?
USA:s ambassadör i Kabul, John Bass, skriver på Twitter att det är av högsta vikt att parterna väntar in ett slutgiltigt, bekräftat resultat för att det afghanska folket ska lita på det.
Vid sidan av den politiska processen tycks USA och den islamistiska talibanrörelsen ha närmat sig nya samtal om att avsluta kriget som pågått i över 18 års tid. Parterna har förhandlat under året, men samtalen bröt samman i samband med en talibanattack i Kabul där elva civila personer och en amerikansk soldat dödades.
Inför valdagen i slutet av september hotade talibanerna med våldsdåd för att få afghaner att avstå från att rösta. Under valdagen dödades 85 civila i olika våldshandlingar och över 370 personer skadades.
Det var också få som deltog. Afghanistans befolkning beräknas till 37 miljoner och antalet röstberättigade ligger på 9,6 miljoner. Men det var 2,7 miljoner som faktiskt röstade och av deras röster räknades i slutänden endast 1,8 miljoner.