NORDKOREA I Nordkorea finns ett väl utvecklat nätverk av primärvårdskliniker, en sorts enkla vårdcentraler med några sjuksköterskor och i bästa fall en läkare. Men inrättningarna saknar i princip all grundläggande materiel som mediciner och sjukvårdsinstrument.

– Man använder ofta traditionella mediciner, som örter. Där kan man verkligen se hur bräckligt hälsosystemet är, säger svenska Röda Korsets ordförande Margareta Wahlström,som nyligen har besökt det slutna landet.

I somras upplevde Nordkorea en lång period av torka vilket slog hårt mot både ris- och majsskördarna – något som riskerar att ytterligare trappa upp den redan svåra svälten i diktaturen.

Hjälp utifrån

Sedan flera år tillbaka har FN, EU och enskilda länder infört sanktioner mot Nordkorea, som bottnar i landets ambitioner att skaffa sig kärnvapen.

Sanktionerna dikterar brett vilka varor och i vilken utsträckning gods får föras in och ut ur landet.

Hjälp utifrån spelar en stor roll, både när det gäller mat och sjukvård. Och hjälp är möjlig att distribuera eftersom hjälporganisationer kan ansöka om undantag från sanktionerna, med hänvisning till humanitära skäl.

Ansökningarna görs halvårsvis, men sedan en tid tillbaka har FN:s sanktionskommitté dröjt med besked till organisationerna.

– Själva sanktionsbeslutet undantar humanitära behov, men tolkningen av beslutet har lagt restriktioner som gjort att både mediciner och annan utrustning har varit nästan helt blockerad under sex månader, säger Margareta Wahlström och tillägger att FN måste snabba på handläggningen.

– Vi har ingen insikt i beslutsprocessen. Varför tar det så lång tid, varför får vi inga tydliga svar? Vi arbetar utifrån de lager som vi redan har tagit in i landet. Men för att kunna fortsätta under kommande år behöver vi ta in mer, säger hon.

"Trump oflexibel"

Bortsett från FN:s sanktioner har också USA:s president Donald Trump drivit på för ett hårdare förhållningssätt mot Nordkorea. Niklas Swanström, chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISPD), påpekar att det från vissa EU-länders sida, men främst från USA, finns ett starkt motstånd mot att lyfta sanktioner.

– Trump har tryckt på och varit väldigt oflexibel med att rucka sanktionerna på något sätt, säger han.

Även om det politiska samtalet mellan Trump och Nordkoreas diktator Kim Jong-Un har svalnat betydligt efter mötet i Singapore i somras, var Kim i sitt nyårstal tydlig med att USA måste lätta på sanktionerna om regimen ska stå kvar vid löften om kärnvapenavveckling.

Att sanktionerna nu kan sägas direkt slå mot den redan svårt utsatta civilbefolkningen kan gagna Nordkorea, framhåller Niklas Swanström.

– Vore jag Kim Jong-Uns talskrivare skulle jag säga: ”Titta vad vi har gjort, vi försöker nedrusta, vi försöker gå med på de amerikanska ensidiga kraven, men vad får vi tillbaka? Vi får ingenting”, säger han.

Agera i enighet

Samtidigt, påpekar Swanström, är det viktigt att omvärlden agerar i enighet. Lättar man på sanktionerna – även om det gäller humanitära aspekter – är risken att man hamnar på ett sluttande plan, där länder som Kina och Ryssland kanske kan försöka lyfta sanktioner mot Nordkorea i smyg.

– Då kan vi inte längre utöva tryck mot Nordkorea. Men det är oförsvarligt att man inte får in mediciner och det stöd som framförallt kvinnor och barn i landet behöver. Det borde vara ganska opolitiskt, säger han.