I skuggan av FN:s klimattoppmöte i Katowice, Polen, pågick ett mindre uppmärksammat om än kontroversiellt möte. Världens länder träffades 
i Marocko för att klubba igenom ett nytt globalt ramverk för säker, ordnad och reguljär migration.

MIGRATION Runt bordet på en gård har 60 delegater från fyra av världens kontinenter samlats. De är alla bönder anslutna till La Via Campesina, en rörelse med 200 miljoner medlemmar, och har alla kommit till Marrakech för att utrycka sin gemensamma kritik mot det globala ramverket. Tusentals kilometer därifrån befinner sig i samma stund runt tusen personer på Mynttorget i Stockholm för att även de protestera mot ramverket i en demonstration anordnad av extremhögern. 

Bara några veckor tidigare var ramverket inget hett ämne trots att det skulle bli FN:s första dokument med fokus på migration. Men efter att 17 länder valt att inte ansluta sig till ramverket, däribland USA, Ungern, Polen, Israel, Australien och Österrike, började allt fler rykten spridas av extremhögern om att FN nu skulle tvinga världens länder att ha öppna gränser. Ramverket är däremot inte bindande och understryker först och främst varje lands suveränitet och rätt att bestämma över sin egen migrationspolitik även om det också uppmanar till mer samarbete kring migration länder emellan.  Trots den vaga texten i ramverket utlöste det ett ramaskri främst bland Europas högerpopulistiska partier så till den grad att Belgiens regering splittrades efter att de inte kunnat komma överens om en gemensam hållning gentemot ramverket.

”Det här är en avgörande kamp”

Mohamed Hakech, tidigare generalsekreterare för Marockos jordbruksfack, proklamerar inför de 60 delegaterna: 

– Det här är en avgörande kamp. Runt om i världen pratas det om illegala migranter. Man vill bygga murar för att upprätthålla systemet. Man kriminaliserar både de som flyr och de som vill hjälpa. Oavsett om det handlar om flykt från krig, klimatförändringar, politisk förföljelse eller ekonomiskt våld.

Delegaterna jublar och näste person tar till orda. En alternativ text till ramverk ska gemensamt formuleras under deras två dagar tillsammans.

Rättvisa och betydelsen av ordet migrant är vad som står på spel. 

Dagens konferens är slut och Mohamed går ut till de öppna fälten på baksidan av gården för lite frisk luft. Samtidigt muttrar han att man i Marocko inte gjorde skillnad på så kallade migranter och flyktingar innan FN:s flyktingorgan UNHCR öppnade sitt första kontor här 2014. 

”Man kriminaliserar
både de som flyr och
de som vill hjälpa.”

Till skillnad från FN och EU anser Mohamed att ekonomiskt våld i alla dess former, exploatering eller skapande av klimatförändringar, är en legitim anledning till flykt. Trots att begreppet klimatflykting etablerats i folkmun räknas i dag inte heller flykt från klimatförändringar som en legitim anledning att få ta del av de rättigheter som beskrivs i flyktingkonventionen.

– De anser att ekonomiskt våld inte existerar på grund av att förföljelsen sker inom marknaden och det ekonomiska systemet som på något sätt ska verka utanför eller parallellt till det politiska systemet. Ekonomi är politik, ropar Mohamed frustrerat ut i mörkret.

Bönder världen runt är bland dem som drabbas hårdast av globaliseringen av ett kapitalistiskt ekonomiskt system. Det blir enligt organisationer som Jordens vänner och Grain allt vanligare att mark tvångsutlöses från småskaliga bönder till förmån för större industriella jordbruk runt om i världen. Ett aktuellt exempel i Marocko är den koppargruva utanför Midelt som förgiftat grundvattnet och tvingat bort många lokala bönder. Samtidigt påverkas även småskaliga bönder i utvecklingsländer mest av de klimatförändringar som framförallt väst skapat.

Ingen långsiktig framtid

Enligt en studie från The Centre for Study of Developing Societies ser 76 procent av Indiens bönder ingen långsiktig framtid inom jordbruket. 61 procent skulle hellre bli anställda i en stad på grund av bättre tillgång till utbildning och sjukvård. 70 procent svarade att man regelbundet fick sin skörd förstörd av förändrat och oförutsägbart klimat. Endast 10 procent av de tillfrågade hade fått tillgång till statligt jordbruksstöd som främst riktas till stora industriella jordbruk som anses vara den enda internationellt konkurrenskraftiga jordbruksformen.

”Vi behöver migranter”

Natten fylls av ljudet av traditionella kampsånger på alla möjliga språk. Delegaterna har samlats i soffor för att fira en produktiv dag.

Dagen efter är Marrakech fullt av poliser. I det nybyggda konferenscentret tar FN:s generalsekreterare António Guterres ton. 

– Min mamma i Portugal är 95 år. Hon behöver vård dygnet runt. När jag besöker henne är det sällan en portugis som tar hand om henne. Det är normalt en migrant som tar hand om hennes behov, dygnet runt, dag efter dag.

Det är tydligt att de mest utvecklade länderna behöver migranter inom ett brett spektrum av roller, från att ta hand om äldre till att förhindra en kollaps av våra sjukvårdssystem, för att nämna två av dem.

”Länderna i nord ska inte ha rätt att förstöra vårt levebröd genom klimatförändringar och ekonomisk utpressning och sedan tro att allt blir okej om vi får komma och arbeta till slavlöner i deras länder” 

Representanterna från de närvarande 164 länder applåderar. Därefter följer två dagar där varje land intar talarstolen och berättar varför ramverket är ett balanserat men stort steg mot att säkra migranters rättigheter.

Ett par kilometer därifrån samlas olika civilsamhällesorganisationer för att protestera mot ramverket och distribuera sin egen alternativa text. 

– Ramverket beskriver migranter som billig arbetskraft till väst. Länderna i nord ska inte ha rätt att förstöra vårt levebröd genom klimatförändringar och ekonomisk utpressning och sedan tro att allt blir okej om vi får komma och arbeta till slavlöner i deras länder, skanderar Mohamed Hakech och fortsätter.

– När du måste slåss behöver du definiera mot vad du ska slåss. Jag deklarerar allvarligt och offentligt att vår största fiende är kapitalismen. Den är strukturen som driver på både det ekonomiska våldet och klimatförändringarna.

”Kamperna hör ju samman”

Demonstrationståget fortsätter med sina slagord medan ett 20-tal poliser tittar på. Flera av demonstranterna uttrycker en besvikelse över att inte fler organisationer har uttryckt kritik mot ramverket utan lagt allt sitt fokus på klimattoppmötet i Polen.

– Kamperna hör ju samman. Kan vi stoppa det ekonomiska system som skapar klimatförändringarna och tvingar människor att migrera av ekonomiska skäl skapar vi både en rättvisare värld där vi också minimerar den globala uppvärmningen, menar en demonstrant.

244 miljoner människor, det vill säga var 30:e person på jorden, klassas i dag som internationella migranter av International Organization for Migration jämfört med 155 miljoner år 2000. 740 miljoner räknas i dag som nationella migranter. Enligt organisationen är arbete den främsta anledningen till migration.

Migranter som arbetar utomlands skickade hem 466 miljarder dollar till sina familjer i respektive ursprungsland under 2017. Den Internationella fonden för jordbruksutveckling uppskattar att 800 miljoner människor är beroende av dessa hemskickade pengar. Detta kan jämföras med världens gemensamma bistånd som samma år uppgick till 146,6 miljarder dollar.

Kamp mot parfymföretag

I Marockos huvudstad Rabat anländer Hiba och Douaa till jordbruksfackets huvudkontor. De lunkar in genom dörren och hälsar vant på alla. Normalt bor de i byn Maaziz, tio mil öster om Rabat. Nu är de här för att söka stöd för sin kamp mot parfymföretaget Les Arômes du Maroc som ägs av den marockanska kungen.

Hibas dotter är en av alla de migranter som arbetar utomlands och skickar hem pengar.

– Jag är så glad för hennes skull. Vi startade vår lokala fackförening för två år sedan. Det är nog för sent för oss äldre så vi kämpar för att den yngre generationen ska få det bättre, berättar Hiba.

Både Hiba och Douaa har jobbat på Les Arômes du Maroc och plockat jasmin sedan de var åtta respektive sju år gamla. Det gjorde även deras föräldrar. Alla är timanställda och en normal arbetsdag börjar vid midnatt och fortsätter fram till klockan fyra på eftermiddagen. Lönen baseras på hur mycket de lyckas plocka och inte på antal arbetade timmar. På så sätt kan företaget komma undan med att betala långt mindre än minimilönen som är 56 kronor per dag.

– Vi började så när vi var små. Vi visste inget annat. Vi trodde det var normalt. Våra föräldrar hade ju alltid jobbat under samma förhållanden, berättar Douaa.

36 kvinnor sparkades

Sedan de startade den lokala fackföreningen har de däremot legat i konflikt med ledningen. 36 kvinnor sparkades som straff för att de organiserade sig. Cheferna har även börjat manipulera de uppgifter de rapporterar till staten.

Tillgången till välfärdstjänster i Marocko bygger på hur mycket du arbetat och för att få pension behövs till exempel minst 3 240 arbetade dagar, motsvarande cirka tolv års arbete. Genom att inte rapportera alla arbetade dagar kan företaget se till att fackanslutna arbetare inte får någon pension.

– Men nu har vi äntligen fått till ett kontrakt med ägaren att alla som är äldre än 60 år ska få gå i pension med iallafall en liten ersättning. Vår första vinst i fackföreningen. Nu kräver vi att de sparkade kvinnorna ska återanställas och att den ansvariga chefen ska sparkas, berättar Douaa.

Hiba viker försiktigt upp ett papper och visar stolt upp en kopia på det kontrakt de skrivit med ledningen. 

Ni har aldrig funderat på att lämna Maaziz och försöka hitta bättre jobb?

– Jag är 60 år gammal. Detta är vår mark, vårt hem. Jag föddes här, här har jag bott och jobbat hela mitt liv. Jag tänker inte lämna mitt hem. Även om jag ville flytta till staden där det finns mer jobb så är allt för dyrt. Jag skulle aldrig klara mig där. Därför stannar vi här och slåss för våra rättigheter istället, avslutar Hiba.