MIGRATION I december kom 160 länder överens om en migrationsöverenskommelse som bland annat slår fast att miljöförstöring och klimatförändringar driver på migration. Det är första gången en stor internationell överenskommelse om migration klargör kopplingen.

– Nu när frågan har fått ett erkännande i den globala överenskommelsen behöver vi gå från ord till handling. Människor ger sig av och vi kan inte låtsas som att det inte händer, säger Nina Birkeland vid Norska flyktinghjälpen, NRC.

Enligt Global Humanitarian Forum, en organisation som den tidigare FN-chefen Kofi Annan tagit initiativ till, kan omkring 135 miljoner människor vara på flykt 2045 som ett resultat av markförstörelse och ökenspridning.

En studie genomförd vid Oxfords universitet visar att uppåt 200 miljoner människor kan ha drivits på flykt till följd av klimatförändringar 2050. Men det här är inte enbart något som hör framtiden till – det händer redan. Variationer i klimatet i länder i den så kallade ”torra korridoren” – El Salvador, Honduras och Guatemala – slår redan hårt mot regionens bönder. Den så kallade migrantkaravanen som gav sig av mot USA kan ses som ett exempel på hur klimatförändringar driver på migrationen. Mindre känt är dock hur skogsavverkning och markförstörelse också driver på folkförflyttningar.

Mellan 1990 och 2005 höggs nästan en femtedel av Guatemalas regnskog ned för att ge plats för palmolja och boskap. Det har sedan dess lett till markförstöring och eroderad mark i ett land där en tredjedel av befolkningen arbetar inom jordbruket.

På den afrikanska kontinenten står jordbruket för 80 procent av sysselsättningen men när mark förstörs ställs familjer utan mat och inkomsttrygghet och fler lämnar sina hem för att söka nya möjligheter på andra platser. Att inte vidta några åtgärder alls för att komma tillrätta med markförstörelse i Afrika kostar kontinenten 286 miljarder dollar årligen, eftersom det leder till förlorade skördar på motsvarande 280 miljoner ton spannmål varje år, enligt FN:s miljöprogram Unep.

– Den generella lärdomen är: bekämpa markförstörelse, förbättra levnadsvillkor och fler unga kommer att stanna i stället för att ge sig av, säger Chris Reij vid World Resources Institute, ett forskningsinstitut på miljö- och jordbruksområdet.

Enligt FN:s organ mot ökenspridning, UNCCD, skulle återställande av så lite som 12 procent av den förstörda jordbruksmarken kunna öka småjordbrukens inkomster med 35-40 miljarder dollar per år.

I en studie genomförd av Chris Reij och hans arbetsgrupp ledde sjunkande produktivitet till att nästan en fjärdedel av befolkningen i byn Ranawa i Burkina Faso gav sig av mellan 1975 och 1985. Men så snart byn började använda hållbara metoder och på det sättet förbättra marken och bevara tillgången på vatten så var det inte längre någon som gav sig av från byn. Det var till och med familjer som återvände till följd av insatserna. Forskarna kunde se att fattigdomen minskade med så mycket som hälften till följd av arbetet.