Den 6 februari firade samerna nationaldag. Och det i en tid då klimatförändringar ritar om livsvillkoren i den arktiska regionen och då Sverige har en ny regering på plats efter månader av blocköverskridande förhandlingar. Människorättsorganisationen Amnesty International Sverige kräver i en debattartikel att regeringskansliet förbättrar samers levnadsvillkor. SÁPMI ”Nu räcker det”, skriver svenska Anna Lindenfors, […]
Den 6 februari firade samerna nationaldag. Och det i en tid då klimatförändringar ritar om livsvillkoren i den arktiska regionen och då Sverige har en ny regering på plats efter månader av blocköverskridande förhandlingar. Människorättsorganisationen Amnesty International Sverige kräver i en debattartikel att regeringskansliet förbättrar samers levnadsvillkor.
SÁPMI ”Nu räcker det”, skriver svenska Anna Lindenfors, generalsekreterare för svenska Amnesty, och Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor vid svenska Amnesty, på Aftonbladet Debatt den 6 februari. Samernas nationaldag. Och ännu ett år har gått utan att Sverige har antagit den bindande urfolksrättsliga människorättskonventionen ILO-169, som trädde i kraft 1991. Konventionen har hittills ratificerats av 23 länder, däribland Danmark och Finland, men inte av Sverige som 2007 ställde sig bakom FN:s urfolksdeklaration.
– I det internationella utvecklingssamarbetet har Sverige en hög svansföring för urfolkens land- och vattenrättigheter, inte minst genom det nya institutet i Stockholm som fokuserar just på dessa frågor, Tenure Facility. Men på hemmaplan ser det annorlunda ut, menar Lindenfors och Westeson.
De beklagar därutöver att det samiska folkets rätt att själva få bestämma över sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling inte har ”kommit i hamn trots långa förhandlingar”, och trots ”utredning efter utredning.
Samtidigt som samerelaterade frågor utreds blir områden och luftrum som angränsar samers renbetesmarker allt viktigare skådeplatser för återkommande storskaliga militärövningar där Sverige övar krigföring tillsammans med Nato-medlemmar. Även enskilda kommuners växande ekonomiska beroende av den globala försvarsindustrins vapentester beskrivs som ett störningsmoment för samers rennäring.
Men det är markrättigheter som, resonerar svenska Amnesty, tycks vara den svenska statens främsta stötesten tillsammans med de stora ekonomiska intressen som finns i naturresurserna i Sápmi. Sveriges behandling av invånare i Sápmi har heller inte gått omvärlden förbi, de senaste åren har den internationella kritiken ”inte varit nådig”, menar Amnesty:
”Kritiken handlar inte minst om samers rätt till inflytande och medbestämmanderätt över sina traditionella marker. Samtidigt pågår rättsprocesser om samers rätt till mark, jakt och fiske, och dessa river upp starka känslor och riskerar att öka motsättningarna i lokalsamhällena. Flera kontroversiella gruvärenden, däribland de omtalade planerna på en gruva i Gállok, ligger sedan länge på regeringens bord.”
En nytillträdd regering innebär nya prioriteringar och möjligheter till nystart i enskilda frågor. Svenska Amnesty hoppas att samefrågan kommer vara en sådan:
– Det är dags för regeringen att säkerställa samernas rätt till inflytande, mark, vatten, kultur och överlevnad, menar Anna Lindenfors och Johanna Westeson, i ett pressmeddelande.
