KLIMAT De fyra senaste åren har varit de varmaste på jorden sedan mätningarna började 1850, konstaterar Världsmeteorologiska organisationen (WMO).

”De 20 varmaste åren som uppmätts har varit under de senaste 22 åren. Temperaturhöjningarna de senaste fyra åren har varit exceptionell, både på land och i haven”, säger WMO:s generalsekretare Petteri Taalas i ett pressmeddelande.

Sedan 1880 har jordens genomsnittliga yttemperatur höjts med runt en grad Celsius, rapporterar USA:s rymdstyrelse Nasa. I fjol var den globala medeltemperaturen 0,8 grader högre än genomsnittet åren 1951–1980.

Uppvärmningen beror till stor del på ökade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären, orsakade av människan.

”Temperaturer är bara en del av det. Extremt väder som slår hårt påverkade många länder och miljoner människor, med förödande följder för ekonomier och ekosystem under 2018”, säger Petteri Taalas.

Tillfällig risk

2019 har inte börjat lovande. Australien genomlevde den varmaste januarimånaden som någonsin uppmätts – och i Storbritannien spår den nationella vädertjänsten Met office att de kommande åren blir minst lika varma som 2015–2018.

– Genom att titta på enskilda år i prognosen kan vi för första gången se att det finns en tillfällig risk – och jag upprepar att den är tillfällig – att överskrida den helt avgörande 1,5-graderströskeln som sattes i Parisavtalet, säger Adam Scaife, chef för långtidsprognoserna på Met office, till BBC News.

I en annan rapport larmar forskare om att de smältande isarna på Grönland och Antarktis riskerar att ställa till med klimatkaos snabbare än man tidigare trott. Konsekvenserna kan bli extremare väder och ett instabilare klimat redan inom några årtionden.

– Enligt våra modeller kommer det här smältvattnet att orsaka betydande störningar i havsströmmarna och ändra nivåerna av uppvärmningen runt om i världen, säger rapportens huvudförfattare Nicholas Golledge, forskare vid Antarctic research centre vid Victoriauniversitetet i Nya Zeeland, till nyhetsbyrån AFP.

"Kaotiskt klimat"

När tusentals miljoner ton smältvatten rinner ut i världshaven från de smältande isarna på Grönland och Antarktis försvagas strömmarna som för med sig kallt vatten söderut och trycker upp varmare vatten mot ytan, konstaterar forskarna i rapporten, som publicerats i tidskriften Nature.

De flesta studier som gjorts om de smältande isarna fokuserar på hur snabbt de smälter och hur mycket jordens temperaturer kan stiga innan de försvinner helt. Mindre forskning finns om hur själva smältvattnet påverkar klimatet.

– De storskaliga förändringarna vi ser i våra simuleringar bidrar till ett mer kaotiskt klimat med mer extrema väderförhållanden och fler värmeböljor, säger Natalya Gomez, medförfattare till rapporten och klimatforskare vid McGill-universitetet i Kanada, till AFP.

I mitten av det innevarande seklet kommer smältvattnet från Grönlands glaciärer att ha orsakat märkbara störningar av Atlantens havsströmmar, som redan visar tecken att sakta ned, skriver forskarna.