AFGHANISTAN Rundabordssamtalen inleddes på tisdagen i den ryska huvudstaden. Detta ”intra-afghanska” möte, som saknar motstycke, varar i två dagar.

På ena sidan en delegation från talibanrörelsen, på den andra afghanska politiker och andra höga företrädare som till exempel Haneef Atmar – som utmanar president Ashraf Ghani i presidentvalet – förre krigsherren Atta Muhammad Noor och den tidigare afghanske presidenten Hamid Karzai, även dessa motståndare till Ghani.

Tal om "framsteg"

Talibanerna, som inflikade en bönestund, skissade på sin vision för ett framtida Afghanistan, med regler för kvinnor och hur en islamsk konstitution ska kunna införas.

I den andra delegationen ingick kvinnor som inför talibanerna gjorde klart vilka rättigheter de förväntar sig i Afghanistan.

Muhammad Noor sade i helgen att Moskvamötet ska bidra till att stärka de fredssträvanden som gjorts under de nyligen avslutade fredssamtalen mellan talibanerna och USA i Qatars huvudstad Doha.

Efter tisdagens session framhöll båda sidor att det gjorts ”framsteg” i Doha. Men för att nå fram till en uppgörelse som gör slut på det 17 år långa kriget krävs kännbara eftergifter från bägge sidor.

llsk president

Talibanerna, som styrde Afghanistan med skoningslösa sharialagar 1996–2001, säger sig inte vara ute efter ett maktmonopol, men ett ”inkluderande islamiskt system” är en förutsättning för dem.

Samtalen i Moskva och Doha sker helt var för sig. Gemensamt är dock att inga representanter från regeringen i Kabul är inbjudna, vilket upprör den sidsteppade presidenten Ashraf Ghani.

Så här reagerade han på tisdagen:

– Ska det bli något fredsavtal kommer Afghanistans regering att vara beslutsfattaren, sade Ghani till den afghanska nyhetskanalen Tolo.

– Ingen makt i landet kan upplösa regeringen.

Ghani har försökt få talibanerna till förhandlingsbordet, men den islamistiska extremiströrelsen erkänner inte hans regering. I deras ögon är han blott USA:s marionett.