SPANIEN En folkomröstning. En självständighetsförklaring. Flera åtal om uppror.

Det är bakgrunden till den rättegång som nu inleds i Spaniens högsta domstol i Madrid, där den väntas pågå i tre månader.

Den spanska polisen slog ned hårt mot många som försökte rösta i den otillåtna folkomröstningen om katalansk självständighet den 1 oktober 2017, på flera håll med våld. Nu tror många att domstolen kommer att utdöma hårda straff för flera av personerna som låg bakom omröstningen och den efterföljande självständighetsförklaringen.

Nio tidigare regionministrar, regionparlamentets talman samt de två ledarna för självständighetsrörelserna Òmnium Cultural och ANC har åtalats misstänkta för bland annat uppror, uppvigling och misshushållning med allmänna medel. Om de sju HD-domarna går på riksåklagarens linje väntar fängelsestraff på 16 till 25 år för flera av de åtalade.

– De är faktiskt de enda politiska fångarna som EU-länderna har i dag, säger Bodil Valero, som bland annat sitter i Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter.

Flera brister

Hon är sedan flera år tillbaka mycket engagerad i den katalanska frågan, och är mycket kritisk mot hur det spanska rättsväsendet hanterat den.

D– et finns dokumenterade brister i det spanska rättsväsendet, och den spanska staten har bara struntat i att göra något. Det spanska rättsväsendet är mycket mer styrt av politiken än vad det är i de flesta andra länder, säger Bodil Valero.

Hon pekar bland annat på att domarna i Högsta domstolen är politiskt tillsatta, och på att exempelvis rättens ordförande Manuel Marchena inte bytts ut trots starka indicier om kopplingar till det förra regeringspartiet Partido Popular. Rätten har även godkänt åklagarens samtliga vittnen, men nekat tiotals av försvarssidans.

Spaniens Sverigeambassadör Gabriel Busquets håller inte med.

– Anklagelserna om att rättegången inte skulle vara rättvis saknar grund. Spanien är en rättsstat enligt maktdelningsprincipen, säger han.

Domarna är självständiga och utnämnda för sina meriter.

Åtalspunkten om uppror är särskilt kontroversiell då den förutsätter våld eller hot om våld. Den katalanska självständighetsrörelsen har varit uttalat pacifistisk, men enligt åklagarsidan borde dess ledare ha insett att polisen skulle provoceras att bruka våld för att stoppa folkomröstningen. Därför ska ledarna hållas ansvariga för våldet, resonerar riksåklagaren.

– Det är en av de viktiga punkterna, där man kan diskutera om våld innebär fysiskt våld eller inte. Det är det domstolen ska ta ställning till, säger Gabriel Busquets.

Likhet inför lagen

Han och Bodil Valero har diametralt motsatta uppfattningar i frågan. Där hon kritiserar att flera av de åtalade suttit häktade i över ett år utan omhäktning eller rättegång hänvisar han till att sju andra katalanska politiker flytt landet, som den förre regionpresidenten Carles Puigdemont.

Varken det tyska eller belgiska rättsväsendet har velat lämna ut Puigdemont för misstankarna om uppror då de inte accepterar den spanska åklagarens definition av brottet.

Bodil Valero har nära kopplingar till Katalonien – bland annat är hennes man därifrån – men säger att hon inte tar ställning i självständighetsfrågan.

– Men jag tar klart och tydligt ställning mot att man tar politiska fångar, att man inte respekterar deras grundläggande rättigheter, och att man inte har ett oberoende domstolsväsende, säger hon.

Enligt Gabriel Busquets finns det dock inga politiska fångar i Spanien.

– De är inte politiska fångar. De är politiker som är fångar på grund av allas likhet inför lagen.