DJURLIV  – Vi har sett väldigt dramatiska nedgångar lokalt, även i Sverige. Men det innebär inte att man kan skala upp resultaten till nationell nivå, säger Markus Franzén, insektsforskare på Linnéuniversitetet.

Han har själv studerat fjärils- och nattfjärilsfaunan på naturreservatet Kullaberg i Skåne. Där konstaterades en katastrofal nedgång – nästan hälften (45 procent) av fjärilsarterna hade försvunnit sedan 1950-talet.

Brist på data

Liknande siffror finns i den nya larmrapporten, där forskarna bygger sina rön på 73 studier som gjorts de senaste 30 åren. De drar slutsatsen att insekternas biomassa i världen nu minskar med 2,5 procent per år. I värsta fall kan 40 procent av alla arter dö ut det här århundradet.

Problemet är att nästan samtliga studier har gjorts i Europa och USA, ofta i rena jordbruksmiljöer. Ingen studie har gjorts i tropiska Afrika, eller i Amazonas, eller Indonesien.

– Det är en väldig brist på data. Kunskapsbristen är enorm, säger Markus Franzén.

Svårtolkade resultat

Han anser att man måste vara försiktig med hur man tolkar resultaten.

– Läget är sannolikt allvarligt i många regioner och länder, men vi vet väldigt lite om situationen i stort, säger han.

Han påpekar att nedgången i Kullaberg i viss mån berodde på att man hade anlagt en golfbana mitt i reservatet. Innan man anlade golfbanan bestod miljön av blommande ängsmark. När ängarna försvann, försvann också fjärilarna.

– Fast samma arter finns kvar på andra håll. Det är inte så att vi kan säga att insektsfaunan har halverats i hela landet utifrån studien på Kullaberg. Vi ser istället att vissa arter expanderar i landet, och på nationell nivå går det bra för ganska många. Troligen gynnas de av att klimatet blivit varmare i Sverige, säger han.