KLIMAT Fastän ön Nya Guinea endast upptar en knapp procent av planetens totala yta tror forskare att ön absorberat tio procent av planetens långlivade koldioxidlager. Nya Guinea är världens näst största ö efter Grönland och är uppdelad mellan Papua Nya Guinea i öster och Västpapua, sedan 1969 en inkorporerad del i det indonesiska statsbygget, men […]
KLIMAT Fastän ön Nya Guinea endast upptar en knapp procent av planetens totala yta tror forskare att ön absorberat tio procent av planetens långlivade koldioxidlager. Nya Guinea är världens näst största ö efter Grönland och är uppdelad mellan Papua Nya Guinea i öster och Västpapua, sedan 1969 en inkorporerad del i det indonesiska statsbygget, men sedan decennier en region i väpnad konflikt mellan indonesisk armé och den västpapuanska självständighetsrörelsen OPM.
Nya Guineas tropiska bergsmassiv och djupa skog gör platsen svårtillgänglig och många av planetens sista icke-kontaktade stammar lever här. Ny forskning visar att öns tropiska formation fungerade som en effektiv dammsugare av koldioxid under upptiningsfasen efter den senaste istiden. Öns berggrund, bestående av havsbottensten rik på kalcium och magnesium, vävde in koldioxidkryddat regnvatten i kalksten och begravde det på havsbottnen.
Vad som skiljer Nya Guineas koldioxidupptagningsförmåga från exempelvis Sibiriska trapporna – en region i Ryssland med samma geologiska grund – är det tropiska klimatet, menar Francis Macdonald, geolog vid University of California, och den som presenterat ”termostatmodellen”.
– Den här typen av miljöer har, genom alla tider, påverkat det globala klimatet, säger han till Science.
Om jorden har ett slags groundzero när det gäller klimatet som gjort jorden till den beboeliga plats den är i dag är det Nya Guineas berg, menar Francis Macdonald.
Men ännu återstår forskning för att kunna fastslå öns roll under jordens upptiningsprocess. Geokemisten Kimberly Lau vid University of Wyoming anser inte att vulkanernas betydelse kan bortses ifrån. Nya dateringar av zirconmineraler, ett resultat av vulkanisk aktivitet, visar exempelvis att vulkanutbrott kan ha varit den pådrivande faktorn när det gäller ett varmt jordklimat. Och exakt vilken modell som avslöjat vilken som fungerat som jordens ursprungliga klimatpådrivare återstår att se, menar hon:
– Det är troligt att någon av dessa har åtminstone en hand på sanningen, säger Kimberly Lau till Science.