FINLAND Olkiluoto 3:s första spadtag togs redan 2006, men projektet har under alla år sedan dess kantats av förseningar, ägarstrider och problem.

Enligt William D. Magwood, som leder samarbetet för atomenergifrågor inom OECD, är kärnkraft en självklar komponent vid sidan om förnyelsebara energikällor om några klimatmål ska vara möjliga att uppnå. Endast seriösa debattörer i klimatfrågan ser kärnkraften som ett alternativ, menar han:

– Det har varit intressant att se hur länder som helt förbundit sig till att satsa på förnybara energikällor, nu börjat blicka mot kärnkraft, då de räknat ut hur de ska åstadkomma drastiska utsläppsnedskärningar på 80 procent fram till år 2050. På sätt och vis är kärnkraft tillbaka på agendan, sa Magwood under ett besök vid Nordic Nuclear Forum, där atomenergins roll i ett framtida Europa stod högst upp på dagordningen.

Minnet efter kärnkraftsolyckan vid Fukushima har, åtminstone utanför Japan, bleknat och kärnkraftslobbyn har återhämtat sig och kastat sig in i klimatdebatten, uppbackad av en rad svulstiga reaktorsbyggplaner världen över, främst i Kina och Indien, men även i Storbritannien och Argentina.

Fastän dokumenterad miljöförstöring och de facto att enorma mängder sötvatten förbrukas vid uranutvinning framhålls kärnkraft som ett miljösmart energialternativ av Massimo Garriba, EU-kommissionens ansvarige för kärnkrafts- och energisäkerhetsfrågor:

– På lång sikt kommer elproduktionen i EU-området att bestå av två källor: förnybar energi och kärnkraft, sa han under ett anförande vid Nordic Nuclear Forum.

Kärnkraftslobbyn får dock hård kritik från forskarhåll. Säkerheten vid kärnkraftverken kostar och tekniken är vid jämförelse av andra energialternativ alldeles för dyr i längden. Men som klimatdebatten ser ut nu – menar Peter Lund, professor i teknisk fysik vid Aaltouniversitetet i finska Esbo – finns stora möjligheter för kärnkraften att göra sin röst hörd.

– Den här debatten ger kärnkraftsindustrin en möjlighet att göra propaganda. Men jag tror inte att den kommer att lösa våra problem. Då borde vi satsa på att bygga ut kärnkraften fem-sex-sjufaldigt, jämfört med dagsläget. Det betyder i sin tur att alla borde kunna börja använda kärnkraft – också instabila länder utan väletablerad säkerhetskultur, säger han till Yle.

Men i stället för stora globala satsningar på kärnkraft har världen snarare fokuserat på förnybar energi. Vindkraft är i skrivande stund den billigaste energiformen samtidigt som priserna på solkraft fortsätter att sjunka:

– Till exempel Storbritannien har, liksom Finland, tagit beslutet att bygga mer kärnkraft. Det har inneburit att de måste stöda kärnkraften med en summa som är dubbelt så stor, jämfört till exempel med den stödsumma som behövs för att bygga vindkraft. Det här visar att tekniken börjar bli för dyr, säger Peter Lund.