TRANSPORT/ANALYS  Den 26 februari tog Vita husets primära transportmedel – Boeing-planet ”Air Force One” – mark i Vietnams huvudstad Hanoi inför toppmötet med Nordkoreas ledare Kim Jong-Un. Toppmötet varade i två dagar men ledde tvärtemot USA:s president Donald Trumps förhoppningar inte till några direkta vinningar, inga avtal om nedrustning, inga lättade ekonomiska sanktioner.

Redan före mötets slut ställdes avslutningslunchen in och avtalsceremonin på anrika Sofitel Legend Metropole, byggt av franska kolonialmakten 1901, blev aldrig av. Mycket väsen för lite politik. Trump och hans stab klättrade uppför trappan till Air Force One och åkte hem.

Stora CO2-avtryck

Kuriosa: Air Force One kostar amerikanska skattebetalare en miljon kronor varje luftburen timme och dricker 18 liter flygbensin per en och en halv mil, bränsle som sedan blir kvar i atmosfären i form av växthusgaser.

Annorlunda såg det ut på Nordkoreas brutale ledares front: Kim Jong-Un anlände till gränsstaden Dong Dang i norra Vietnam kvart över åtta på morgonen den 26 februari – i det nordkoreanska familjedynastistyrets sedvanliga, bepansrade tåg. Resan hade tagit två och en halv dagar och Jong-Un och hans entourage hade tillryggalagt 450 mil rälsvägen innan röda mattan rullades ut och en bileskort till det luftiga hotellet Melia i Hanoi, i sällskap av Vietnams regeringsrepresentanter, tog vid.

Som så många gånger förut var det nordkoreanska ledarskiktets resplan höljd i dunkel in i det längsta. Vad vi säkert vet är att Kim Jong-Un vinkade farväl på Pyongyangs tågstation sent på eftermiddagen den 23 februari, och korsade gränsen in till nordöstra Kina via gränsstaden Tianjin nästföljande dag.Tidigt på morgonen den 25 februari stängdes Changjiangbron i Wuhan, i centrala Kina, av för övrig trafik och släppte fram Kim Jong-Un. Därefter väntade ytterligare en dags resande innan Vietnam gick att skymta i horisonten och tåget stannade till i Dong Dang.

Kim Jong-Un chartrade visserligen en kinesisk flygfirma för att flygburen nå fram till toppmötet med Donald Trump i Singapore förra året, men liksom sina företrädare på posten som Nordkoreas absoluta ledare, tillika framlidna familjemedlemmar, tycks han inte ha något emot att färdas med tåg.

”Specialtåg” med dolda vrår

Och just det här ”specialtåget”, känd för sin militärgröna färg och gula horisontella linjer, har länge varit en maktarena i Nordkoreas historia. Oklart om det är samma exemplar som Kim Jong-Uns far Kim ”den käre ledaren” Jong-il och farfar Kim ”den store ledaren” il-Sung färdades i under sina respektive decennier vid makten, om så numera i restaurerad form, är oklart, men däremot råder ingen tvekan om att de fördragna gardinerna döljer en verklighet som få har insyn i.

Specialtågets medelhastighet är enligt en rapport från det sydkoreanska mediebolaget Cho Sun blott 60 kilometer i timmen och har förutom möjligheten att anordna konferenser och ställa till med brakfester med lyxmat och underhållningsevenemang samt tillhandahåller utrustning för att spionera på omgivningen och rikta vapen mot eventuella följeslagare eller alltför närgångna tågentusiaster.

Tåget används även frekvent inom Nordkorea, vilket gör att Kim Jong-Uns koldioxidutsläpp i jämförelse med många andra politiska ledare världen över, åtminstone i det här avseendet, blir tämligen sparsamma. Under Kim Jong-ils vanstyre företogs också samtliga officiella utländska statsbesök landvägen, sju till Kina och ett till Ryssland.

Men snarare än klimathänsyn låg Kim Jong-ils rädsla för attentat och flygrädsla bakom hans val av färdmedel. Och lika svårt är att det att sia om Kim Jong-Uns senaste långdragna tågresas intjänade växthusgaser var en medveten miljöhandling eller resultatet av en säkerhetspolitisk bedömning.

Till skillnad från sin flygrädde far och företrädare är Kim Jong-Un villig att chartra privatjets med jämna mellanrum och bröt officiellt en 32-årig flygfri svit då han våren 2014 sågs gå nerför trappan till ett regeringsplan i Samjiyon i norra Nordkorea.

Nordkoreas diktators val av färdmedel till toppmötet i Hanoi visar ändå med all önskvärd tydlighet att det är möjligt att år 2019 planera in viktiga toppmöten och nå fram i tid – utan att behöva välja flyget.