Fackens recept för en grönare värld är nya klimatanpassade jobb med bra villkor. Kritikerna hävdar att det inte finns tid. – Antingen skyddar vi industrijobben i norr eller så räddar vi klimatet, säger statsvetaren Tadzio Müller. KLIMAT/ARBETE Politiker, företag och fack är överens: På en död planet finns inga jobb. Men vägen till minskade utsläpp […]
Fackens recept för en grönare värld är nya klimatanpassade jobb med bra villkor. Kritikerna hävdar att det inte finns tid. – Antingen skyddar vi industrijobben i norr eller så räddar vi klimatet, säger statsvetaren Tadzio Müller.
KLIMAT/ARBETE Politiker, företag och fack är överens: På en död planet finns inga jobb. Men vägen till minskade utsläpp är full av viljor.
Samtidigt som koldioxidhalten i atmosfären förväntas öka rekordmycket i år pågår arbetet med ”just transition”.
Begreppet innebär att arbetstagares intressen säkras när länder och företag ställer om till ett klimatvänligt företagande.
– Det är extremt bråttom och jag är väldigt oroad. Om företag och regeringar hade varit mer intresserade av koldioxidutsläppen för två årtionden sedan hade vi varit i en bra position nu, säger Samantha Smith.
Hon är chef för Just transition centre som startades för tre år sedan av världsfacket ITUC för att samla fack, organisationer, företag och länder i en social dialog.
I december 2018 hölls FN:s klimatmöte COP 24 i Katowice i Polen och ”just transition” stod högt på agendan. 53 stater, inklusive Sverige, skrev under ”The Solidarity and Just Transition Silesia Declaration” som innebär att länderna tar hänsyn till arbetarnas perspektiv i samband med klimatomställningar.
I Sverige är frågan mycket aktuell hos bland andra LO och Sida. Till organisationen Bankwatch har Sida nyligen gett 16 miljoner kronor för att stödja omställningen till ett kolfritt samhälle i Östeuropa.
Samantha Smith menar att varenda sektor i vartenda land berörs om världen ska begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.
– Men vi vill fokusera på rika länder till en början för att de har möjligheten att ställa om. I vissa fattiga länder finns andra problem. Ett är att först och främst erkänna grundläggande rättigheter för arbetare, vilket också är mänskliga rättigheter.
Här får hon medhåll från Tadzio Müller som är statsvetare och klimatexpert på den vänsterorienterade tyska stiftelsen Rosa Luxemburg. Däremot är han mer drastisk.
– Om Sverige, Tyskland och Storbritannien vill rädda klimatet måste de stänga ned gammal industriell infrastruktur kommande tio–femton år så att resten av världen kan tillåta en del utsläpp.
Tadzio Müller är också kritisk till fackrörelsen. Begreppet ”just transition” började användas av fackliga aktivister i USA redan på 1980-talet.
– Vi måste vara ärliga och säga att det var, åtminstone delvis, samma industriella fackföreningar som krävde en rättvis övergång som kämpade mot en ambitiös klimatpolitik för att rädda de egna jobben, säger han. Som exempel nämner han tyska gruvfack.
Tadzio Müller förklarar att han inte är det minsta intresserad av att inskränka arbetares intressen.
– De ska få allt socialt skydd de kan få. Jag argumenterar till och med för att basinkomst skulle kunna vara ett verktyg vid övergången till klimatsmarta jobb. Jag motsätter mig inte en rättvis omställning, utan konstaterar bara att det har sänkt ambitionen för klimatarbetet.
Till kritikerna vill Samantha Smith på Just transition centre säga:
– Vad är era alternativ? Hur ska vi stänga kolgruvor i demokratier, som till exempel Tyskland, om lokala myndigheter och anställda inte går med på det?Hon poängterar att det är bättre att göra något än ingenting.
– Och det är bättre att göra något som stöttar social rättvisa och stärker arbetarrörelsen och demokratin.