BOSNIEN-HERCEGOVINA  Omkring 8 000 män och pojkar mördades i massakern i Srebrenica i Bosnien-Hercegovina i juli 1995, det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget.

– Karadzic misslyckades med att skapa tvivel kring den första instansens dom om hans avsikt att begå folkmord, sade domstolens ordförande Vagn Joensen när han förklarade domstolens beslut.

Domstolen kom även fram till att den första instansen, Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien i Haag (ICTY), delade ut ett för lågt straff med tanke på brottens tyngd, omfattning och systematiska grymhet.

Det ursprungliga fängelsestraffet på 40 år skärps därmed till livstids fängelse – något som ska ses som en symbolisk handling från domstolens sida med tanke på den 73-årige Karadzics höga ålder.

Tusentals mördades

Överlevare från folkmordet som befann sig i rättsalen bröt ut i applåder när domen lästes upp. Radovan Karadzic stod däremot orörlig, med bister min.

Hajrija Oric, 63, en av dem som drabbades, följde rättegången från staden Tuzla i Bosnien-Hercegovina. Hennes man Sahin och 17-årige son Elvir mördades i massakern, deras kvarlevor hittades flera år senare.

– Allt jag hittade var en handfull ben och huvuden. Jag skulle ge allt, jag skulle offra mina ögon om jag kunde få tillbaka dem, men det går inte, säger hon.

Krigsbrott ta gisslan

Karadzic fälldes i ICTY för folkmord i Srebrenica. Han fälldes dessutom för krigsbrott och brott mot mänskligheten för den 44 månader långa belägringen av Sarajevo. Krypskyttet och granatbeskjutningen av huvudstaden utgjorde mord, brottsliga attacker mot civila och hade som syfte att injaga skräck i befolkningen, enligt domen.

Det var också ett krigsbrott att ta över 200 FN-soldater som gisslan i flera städer i maj–juni 1995, ansåg ICTY.

Radovan Karadzic sade under rättegången i ICTY att hans samvete var rent, och kallade den efterföljande domen för monstruös.

TT-AFP-Reuters